Sänkt restaurangmoms skapar jobb

Samma sallad beskattas med 25 procent på en restaurang, men i affären bara med 12 procent. Den låga sysselsättningsnivån inom restaurangbranschen hänger samman med det höga svenska skattetrycket, skriver MATS HULTH, vd Sveriges hotell- och restaurangföretagare.

30 procent av de anställda inom restaurangnäringen är under 25 år. Med sänkt moms skulle ännu fler ungdomar kunna få jobb i branschen, hävdar debattören. Foto: Yvonne Åsell/SvD/SCANPIX/2004

30 procent av de anställda inom restaurangnäringen är under 25 år. Med sänkt moms skulle ännu fler ungdomar kunna få jobb i branschen, hävdar debattören. Foto: Yvonne Åsell/SvD/SCANPIX/2004

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2009-06-19 01:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Från den 1 juni blev det tillåtet för EU:s medlemsländer att sänka restaurangmomsen efter ett beslut av EU:s finansministrar. Beslutet innebär att medlemsländerna tillåts att förutom på alkohol sänka momsen på restaurangtjänster. Förslaget lades fram av kommissionen för att stimulera sysselsättning, minska svartekonomi och skapa ett enhetligt regelverk.

Den svenska regeringen har tidigare varit positiva och tills beslutet var fattat såg det ut som om sänkningen skulle genomföras. Men nu backar regeringen. Trots att en sänkning skulle ha en mycket positiv effekt på sysselsättningen.

En halverad moms på restaurangtjänster från dagens 25 procent till 12 procent, nivån för momsen på livsmedel, skulle generera mellan 10 000 och 20 000 nya jobb i restaurangbranschen. Det visar en utredning som Sveriges hotell- och restaurangföretagare, SHR, låtit Handelns utredningsinstitut, HUI, göra. Trots det tvekar den svenska regeringen.

I Frankrike sänks momsen till 5,5 procent. Där har ett framtidskontrakt upprättats mellan näringen och regeringen för att säkerställa en sänkning. Flera andra europeiska länder följer efter och sänker restaurangmomsen. Men inte Sverige.

I dag jobbar två procent av de sysselsatta i Sverige inom restaurangnäringen. Det kan jämföras med ett snitt på 3,5 procent bland likvärdiga europeiska länder. En viktig förklaring är det svenska skattetrycket, vi har Europas högsta moms på restaurangtjänster och den högsta arbetskraftsbeskattningen. Dessutom beskattas restaurangbesöket högre än alternativet, att köpa mat i en livsmedelsbutik. Samma sallad beskattas således med 25 procent på en restaurang för att i affären bredvid beskattas med endast 12 procent.

HUI:s utredning visar entydigt att fler skulle hamna i sysselsättning om Sverige sänkte momsen på restaurangtjänster. Något som också behövs för att kunna rädda de jobb som finns. Vi har i dag Europas högsta ungdomsarbetslöshet och tyvärr ser situationen dyster ut. Men med rätt förutsättningar finns goda möjligheter för restaurangbranschen att skapa tusentals viktiga jobb, särskilt för unga.

Att branschen är öppen för att anställa ungdomar vet vi sedan tidigare. 30 procent av de anställda är under 25 år och 25 procent har enbart förgymnasial utbildning. Andelen utlandsfödda är hög; 30 procent av de anställda och 60 procent av företagarna, vilket är avsevärt över riksgenomsnittet.

Sverige är i stort behov av aktiva åtgärder för att öka sysselsättningen och motarbeta lågkonjunkturen. EU-kommissionen har gett en möjlighet till det i sänkt restaurangmoms. Anders Borg - ta chansen! Mellan 10 000 och 20 000 nya arbetstillfällen kan inte bortförklaras med budgetsnack.

Mats Hulth

Läs mer om