Östergötland är ett olikheternas län. Här finns kust med skärgård, bergslag med stora skogar, slättlandskap och högland. På samma sätt är Östergötland ett olikheternas län när det gäller näringsliv med traditionell verkstadsindustri, exportinriktad tung basindustri, högteknologi med flyg och IT och samtidigt lantbruk och skogsbruk.
Denna brist på gemensam identitet är ett problem för länet eftersom det gör det svårare att locka till etablering av företag och inflyttning av kompetent arbetskraft. Finns ingen relation mellan presumtiva inflyttare och länet i form av en positiv bild blir arbetet med att skapa tillväxt bara svårare och vi får det därmed svårare att uppnå en ökad tillväxt av jobb och företag.
Vi har en gemensam egendom i länet som vi är allt för svaga på att hålla fram, och det är den gröna sektorn med miljöteknik, lantbruk och livsmedelsindustri. Denna typ av verksamhet finns i alla kommuner och har en hög kvalitet med många lokala producenter. Det kan räcka med att nämna Skönero kött, Boxholms ost, Kindagurka, Östgötamjölk och Vretaklostersparris för att ge en blixtbild av omfånget och bredden inom sektorn. Eftersom god och nyttig mat och god miljö blir allt viktigare inslag i vår livskvalitet innebär detta också att Östergötland här kan framstå som - och vara - en bärare av positiva egenskaper långt utöver länets gränser.
Vi saknar ett antal viktiga komponenter för att kunna utnyttja den fulla potentialen i sektorn. En sådan faktor är logistik. Små producenter av livsmedel måste kunna leverera sina varor såväl till konsument som restaurang och grossist. Dessa transporter måste vara klimatsmarta och bygga på avancerad logistik för att inte driva upp kostnaderna.
En annan kritisk faktor är fler och mer lättillgängliga handelsplatser för de lokala kvalitetsprodukterna. Det finns redan idag flera lyckade satsningar - Brita och Lennarts i Norsholm, Brunneby musteri i Borensberg och Ladugård 206 i Skänninge är bra exempel - men det behövs fler. Saluhallar där lokala kvalitetsprodukter kan säljas i bra omgivningar måste till för att höja försäljningsvolymerna.
En tredje kritisk faktor är kompetensutveckling och forskning. Länet saknar idag koppling till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, vilket innebär att forskning och utveckling i de gröna näringarna inte har den volym de borde ha. Detsamma gäller kompetensutveckling för företagare och medarbetare. Nu startas teknikparken Vreta kluster i samband med att landstingets naturbruksgymnasium i Berg flyttar till nya lokaler. Detta är en bra början, men det krävs mer.
Det länet nu behöver är en kraftfull och gemensam satsning på näringslivets alla aspekter inom de gröna näringarna. Då får vi ett gemensamt varumärke som alla kan känna stolthet för samtidigt som vi bidrar till bättre livskvalitet och ett hållbarare samhälle. Östergötland kan bli kronjuvelen i det svenska matlandskapet!
MAGNUS PETERSSON
NÄRINGSLIVSCHEF I LINKÖPINGS KOMMUN OCH VD FÖR LINKÖPINGS KOMMUNS NÄRINGSLIVSBOLAG NULINK AB