Det stora europeiska forskningsprojektet ESS har tagit viktiga steg framåt. Förslaget om 13-miljardersprojektets lokalisering till Lund är en stor framgång för Sverige och Öresundsregionen. Den visar än en gång hur viktigt - och riktigt - det var att bygga Öresundsbron. Vi har fått norra Europas största storstadsregion med nära fyra miljoner invånare. Det ställer krav på bättre kommunikationer.
Citytunneln blir klar nästa år och tågförbindelserna över Öresund förbättras. Men låt oss samtidigt konstatera att Citytunneln i Malmö kommer tio år för sent. Låt oss inte göra om misstaget när nu Danmark och Tyskland bestämt sig för att bygga en fast förbindelse över Fehmarn-Bält. Den ska vara klar år 2018 och då borde det finns höghastighetsbanor från Sverige direkt ut till kontinenten - men också inom Sverige. Snabba kommunikationer mellan Mälardalen, Fjärde storstadsregionen, Öresundsregionen och vidare till Hamburg spelar en central roll för tillväxt och utveckling i Sverige.
Södra stambanan lider redan i dag av allvarliga kapacitetsproblem, särskilt i Skåne och Östergötland. En utbyggnad av höghastighetsbanor skulle frigöra kapacitet för pendeltåg och godstrafik på de gamla spåren. I Östergötland har länstrafiken växt mångdubbelt under de senaste decennierna och fortsätter växa. I sommar tas en ny pendeltågsstation i Kimstad i bruk. Men sen gör den begränsade kapaciteten att det inte finns utrymme att utöka trafiken utan fler spår. Menar vi allvar med regionförstoring så måste bankapaciteten öka.
Trafikutvecklingen i Skåne är stark för alla transportslag. Resorna med tåg och regionbuss har nästan fördubblats sedan millennieskiftet. Över 36 miljoner resenärer passerar årligen Öresundsbron. Det behövs fortsatta trafiksatsningar som inte bara tillgodoser de kraftigt ökande behoven av transportkapacitet, utan som också ser till att trafiksystemet blir miljövänligt och att vi får en hållbar utveckling av regionen.
Södra stambanekorridoren ger den kortaste sträckan Stockholm-Malmö-Kastrup och binder på ett naturligt sätt samman befolkningsknutpunkterna. Den ansluter till det europeiska höghastighetsnätet då danskarnas planering är inriktad på att höghastighetstågen ska angöra Kastrup.
För att klara en snabb utbyggnad måste planeringsprocessen snabbas upp. Exemplen på hur dålig och ineffektiv planeringsprocessen är i dag är många.
Botniabanan försenas till exempel fyra år och har blivit mer än en miljard dyrare på grund av komplicerad plan- och miljölagstiftning. Den som slog larm om detta var Bo Bylund, dåvarande generaldirektören på Banverket. Nu leder han en utredning som ska möjliggöra att stora och samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturprojekt ska kunna genomföras rimligt snabbt och billigt.
Vi hoppas på ett snabbt genomförande så att en utbyggnad av höghastighetståg kan genomföras och vara klar till 2018.
Ilmar Reepalu
Lena Micko