Sverige har länge haft en viktig roll inom den medicinska forskningen, till stor del beroende på framgångsrikt samarbete mellan universitet, landsting och sjukvård. Universitetssjukhuset har mycket goda förutsättningar för: högklassig forskning, såsom sjukvård i internationell toppklass och god sammankoppling av forskning, sjukvård och industriell utveckling.
Genom att dela sin tjänst mellan universitet och klinisk verksamhet har flera yrkeskategorier - läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster - fått möjligheten att forska och ta fram nya behandlings- och undersökningsmetoder och utveckla dem med hjälp av sin kliniska grund. Dessa forskare kommer också i kontakt med de senaste forskningsrönen och kan förmedla dessa till sina kollegor (lokal kompetenshöjning) och till att utbilda nästa generation vårdpersonal (generell kompetenshöjning inom yrket).
Förutom att höja standarden på sjukvården, har den medicinska forskningen stor betydelse för näringslivet. Med andra ord har driften av landets universitetssjukhus en betydelse som går långt utöver den primära uppgiften att bota och lindra sjukdom.
Många läkemedel har blivit världssuccéer och drar varje år in miljarder kronor i exportinkomster.
Ett problem är dock att forskning inte längre ses som en merit som svårt kan motivera ansträngningen. Personal som i flera år offrat tid och krafter på forskning och utveckling får dåligt gensvar till exempel i form av löneförmåner. US verkar ha förkvävts under landstinget, som helt naturligt är mer intresserad av vilken vård som ges. Det har till och med kommit vissa indikationer på att det har blivit svårare att rekrytera patienter till klinisk forskning och kliniska prövningar. Möjliga huvudorsaker: tidsutrymme och drivkraft saknas hos vårdpersonal som står närmast patienterna. Det känns att vi missköter våra världsunika register för patientdata, läkemedelsdata samt kompetensen hos våra forskare.
Landstinget måste inse värdet av och bistå till fler innovationer, miljöer där forskare, nyskapare och eldsjälar kan driva framgångsrika processer. Dessa konkurrensfördelar håller i dag på att gå förlorade.
Det behövs en kraftig och generös satsning på forskning inom vården oavsett yrkesgrupp. Det har blivit viktigare att satsa brett på forskningen då det i dag finns flera vårdutbildningar som har mycket hög kvalitet och kan ge oss framtida forskare.
Satsningen blir ännu viktigare då vårt landsting gått med på att bilda region med andra landsting. En kraftig satsning på forskningen skulle leda till att US får en större roll som universitetssjukhus och göra det möjligt att konkurrera om forskningsmedel med andra universitetssjukhus.
Reza Zarenoe
Ralf Falkhede