I en tid då livsstilsrelaterad ohälsa ökar blir ett förebyggande arbete med befolkningens hälsa allt viktigare. Skräpmat, brist på motion och ökande bruk av alkohol är kända exempel på aktuella hot mot hälsan.
Det är därför glädjande att se att en forskargrupp vid Linköpings universitet uppmärksammar hälsans betydelse för regional utveckling. I en debattartikel (21/8) påvisar de sambanden mellan en god folkhälsa och ekonomisk utveckling och hävdar behovet av bättre kunskap om hur vår tids hälsoproblem påverkar samhällsutvecklingen.
Miljöpartiet sympatiserar naturligtvis med denna typ av forskningsansatser, men har en kanske något annorlunda ingång.
Vi menar dels att en god hälsa är ett värde i sig och att hälsans bestämningsfaktorer är relativt kända och väl kartlagda. Dels tror vi att man tämligen enkelt kan slå fast att den goda hälsan är gynnsam för all mänsklig aktivitet - från att lösa korsord, fungera i familje- och vänskapsrelationer till avancerade projektarbeten på jobbet.
Frågan blir då snarare hur samhället i grunden kan förändras för att öka hälsa, livskvalitet och produktivitet.
För det första handlar det om att människan behöver utvecklade sociala nätverk. Här återfinns ett helt spann av åtgärder och insatser; från visionära idéer om social ekonomi, stärkt civilsamhälle och närdemokrati till konkreta saker som till exempel ett ökat socialt stöd till familjer med missbruksproblematik.
Inte minst är det viktigt att ge barn och ungdomar goda uppväxtvillkor, till exempel i form av en god skolmiljö, utbyggd skolhälsovård, ungdomsmottagningar, fritidsaktiviteter och rekreation.
För det andra handlar det om att samhället, exempelvis hälso- och sjukvården, ställer om och aktivt arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
Det ska vara lätt att få stöd och hjälp för att börja motionera, sluta röka, förändra sina matvanor och så vidare. I detta ligger också att vården har en hög kunskap om de patienter de möter och att ingen diskrimineras på grund av kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder.
För det tredje handlar det om individens livsvillkor i form av arbetsmiljö, boendesituation, utbildningsnivå med mera.
Till sist handlar det i stor utsträckning samhällets struktur och livsmiljö. Vi kan bara konstatera att samhället i dag präglas av stress, statusjakt, ökade inkomstskillnader, trafikbuller och miljögifter. Alla dessa ohälsoskapande faktorer kan mer eller mindre ses som konsekvenser av den ekonomiska tillväxten.
Den press som en snäv fokusering på ekonomi och konsumtion har på djur och natur och på oss människor är helt enkelt inte långsiktigt hållbart.
Precis som Nilsson och Faresjö skriver så går livsstilsrelaterade vanor och beteende att påverka och förändra - men det gäller även människans sociala nätverk och känsla av sammanhang, liksom hennes livsvillkor och samhällets övergripande strukturer. Egentligen är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.
Miljöpartiet har en hel del lösningar, varav några är satsningar på kollektivtrafik och cykeltrafik, förkortad arbetstid, friår, insatser mot psykisk ohälsa, ungdomsmottagningar och ökad tillgänglighet till kultur- och fritidsaktiviteter.
Vår vision är ett solidariskt och långsiktigt hållbart samhälle med hälsa och livskvalitet i centrum.
Agneta Niklasson (mp)
Lars Wilzén (mp)