Jenny Eriksen har nyligen i en välformulerad artikelserie i Corren inte bara belyst segregationen i Linköping utan även vad man från ansvarigt håll vill/kan göra för att minska segregationen såväl mellan bostadsområden som inom kommunala verksamheter. Fler arbeten och satsning på skolor var enligt forskning de kraftfullaste verktygen. Gör man inget så ser man utvecklingen i Rosengård och Hammarkullen som möjliga skräckscenarier.
Positivt tycks det då vara att Socialdemokraterna vill göra Skäggetorpsskolan till en "magnetskola" och alliansen vill skapa skolor som lockar elever. Man har viljan att skapa en magnet!
I dag står Skäggetorpsskolan, enligt utredare, med allt för många tomma lokaler. Lösningen är, enligt dessa utredare (vars uppgift bara är att se till lokaler), att flytta hela eller delar av Nygårdsskolan/Rosendalsskolan till Skäggetorpsskolan. Men här finns ju andra möjligheter.
Varför inte flytta delar av SFI, Svenska för invandrare, från stan till Skäggetorpsskolan (tänk vad det skulle innebära för ungdomar att få fler vuxna i sin dagliga miljö)? Man kan flytta fritidsgården till skolan, påverka Korpen att öppna verksamhet, ge kontor till föreningsliv, etablera en musikklass och delar av kulturskolan (verksamheter som i dag inte når särskilt långt in i Skäggetorp). Kanske Ljungstedtska skolan tillsammans med arbetsförmedlingen kan utbilda personer för jobb i Tornby. Kanske allaktivitetslokaler, invandrarföreningar, Bona dagfolkhögskola där många vuxna i området läser...
Med andra ord, sluta se Skäggetorpsskolans tomma lokaler som ett problem som ska fyllas med småbarn från låg- och mellanstadieskolorna runt om. Se möjligheterna att satsa. Det är dags att skapa "magneten" - skolan dit både elever och verksamheter utifrån söker sig.
Det är dags att satsa rejält på Skäggetorpsområdet för att motverka den negativa segregationen och få till en positiv integration.
Jan Fagéus
Hans Stockman