När får vi åter se ett segelflygplan över Linköping?
För två år sedan framförde jag på denna plats en nyårsönskan till våra myndigheter att segelflyget skulle kunna fortleva som en ungdomsaktivitet, fritidssysselsättning och tävlingssport inom Linköpings kommun. Responsen på debattartikeln var noll.
Segelflygverksamheten bedrivs nu på Finspångs Sportflygfält. Utan bil är det i stort sett omöjligt att ta sig dit vilket gäller de ungdomar som är intresserade av att lära sig segelflyga. Medlemsantalet har minskat med 20 procent och vi tvingas därför att sälja vår moderna motorseglare för att få balans i ekonomin. Dimonan inköptes som ett miljövänligare alternativ till vårt äldre bogserflygplan. Dimonan hade fungerat utmärkt på Malmen men på den kortare gräsbanan i Finspång kommer den till korta.
Länsstyrelsen - hur kunde ni av miljöskäl förbjuda segelflyget att operera från Malmen? Segelflyget är ju det mest miljövänliga flygslaget! När man nu fattar ett beslut som i ett slag förbjuder en verksamhet som bedrivits i 33 år på samma plats så hör det till att erbjuda de drabbade ett alternativ eller ekonomisk ersättning - något sådant har ej skett! Saab-fältet var bas för segelflygverksamheten i Linköping från 1940 till 1973. Verksamheten bedrevs med aktivt stöd från SAAB i form av den nödvändiga infrastrukturen, en flygplats. Malmen-fältet blev en ny hemmabas för segelflygverksamheten i Linköping under 33 år, från 1973 till 2005. Nu var det Försvarsmakten som stod för infrastrukturen i form av flygplats. Sen två år tillbaka har vi endast kunna nyttja våra lokaler för möten och förrådshållning av flygplan. Om ett halvår försvinner även den möjligheten då vi är uppsagda. Det innebär att våra lokaler och hangarer måste rivas och avlägsnas. Försvarsmakten har problem med rekrytering av stridspiloter. Segelflyget har genom årens lopp fyllt en betydelsefull roll som rekryteringsbas för pilotutbildningen. Det är vi intresserade att fortsätta med - men vi behöver förutsättningar i form av infrastruktur och stöd för att kunna göra det.
Linköpings kommun ger stöd till föreningar genom kultur- och fritidsnämnden. Stödet ges till den infrastruktur som krävs för respektive idrott eller aktivitet. I vårt fall utgörs infrastrukturen av ett sportflygfält med hangar och klubblokal samt bogserflygplan för att komma i luften. Vi har en längre tid i våra kontakter med kommun efterlyst ett sådant stöd - tyvärr utan resultat. Med tanke på att Saab svarade för flygfältet under 34 år, Försvarsmakten därefter under 33 år så har turen nu kommit till kommunen att ta sitt ansvar. Epitetet "Sveriges flygstad nr 1" rimmar ju i annat fall illa.
Tor Blommegård