Arbetskraftsavgången är stor inom det svenska jord- och skogsbruket, vilket ökar behovet av ny arbetskraft. Den sammantagna efterfrågan på arbetskraft för de båda näringarna är omkring 20 procent.
För att råda bot på den här situationen måste invandrare - speciellt de som kommer från agrara kulturer - ses som en arbetskraftsresurs. I dag är endast 0,6 procent av Sveriges invandrare sysselsatta inom jordbruksnäringen. Eftersom det råder stor brist på livsmedel i världen och med ett tillskott av arbetskraft skulle Sverige kunna öka sin export av jordbruksprodukter.
Man kan också konstatera att det råder brist på folk som söker sig till lantbrukssektorn i dag och då speciellt under intensiva perioder, vilket ju är växtsäsongen. Detta har fått konsekvenser. Avbytarsystemet, som var tänkt att avlasta bönderna, så att de skulle kunna ta ut några dagars ledighet eller några veckors semester fungerar dåligt eller inte alls.
För att avhjälpa den här bristen på arbetskraft skulle invandrare, som bland annat kommer från agrara kulturer i sina hemländer, kunna söka sig till en sfi-utbildning (svenska för invandrare) med kombinerad praktik inom jord- och skogsbruk. Många av dessa invandrare har brukat jorden i sina hemländer och har följaktligen "den rätta känslan" för både djur och natur. Visserligen har vi i Sverige ett mycket modernt och rationellt jord- och skogsbruk , med en stor och dyrbar maskinpark. Men det finns sysslor som inte har förändrats så mycket under årens lopp - som till exempel jordbearbetning, hö och ensilering, utfordring, mjölkning, mockning, stenplockning ute på åkrarna, ja en mängd olika arbetsuppgifter.
För invandrare är det viktigt att lära sig språket för att komma in i det svenska samhället och för att kunna ta del av sina demokratiska rättigheter och skyldigheter. Att läsa svenska och få praktisera språket genom att arbeta är ett effektivt sätt att lära sig svenska på och komma in på den svenska arbetsmarknaden. Man knyter helt enkelt kontakter för framtiden.
Det här är ett av många sätt att få igång sysselsättningen för en del grupper av invandrare och på så sätt öka integrationen.
Den praktiska delen av utbildningen skulle kunna läggas upp genom en kombination av praktik och teori. Språkträning i svenska får man på köpet, vilken blir mer påtaglig när man måste arbeta med språket också på det praktiska planet. Samtidigt avhjälps en arbetskraftsbrist som vi har i Sverige idag och folk på landsbygden får en chans att lära känna våra nya svenskar.
José Kimenga
Maud Ericsson