Samhället ska ta avstånd från prostitution och inte acceptera att några tar sig rätten att köpa andra människors kroppar, skriver elva kvinnor från kvinnojouren i Linköping (26/6). Jag respekterar er åsikt. Min uppfattning är att hittills har ingen köpt någons kropp. Då pratar vi om slavar, adoption och ofrivillig donation. Prostitutionsdebatten handlar om att sexarbetarna säljer en tjänst och att de gör det av egen fri vilja. Det är helt lagligt.
Det absurda är förbudet att köpa tjänsten. Jag har förståelse för att er moral motsätter sig något som går utanför den sexuella normen. Men om ni med flera inte kan tänka er att ha sex eller samvaro i kommersiellt syfte, innebär det inte att det gäller för alla. I alla röstningar i media de sista tre åren har över 70 procent varit mot lagen.
De tyngsta partierna var emot lagförslaget, liksom polisen. Ändå klubbades det igenom 1 januari 1999. Inte förrän juli 2002 infördes människohandel för sexuella ändamål som ett nytt brott och 2004 gällde det även andra former såsom tvångsarbete och handel med organ. Lagar är till för att skydda, eller att förhindra skada på person, eller egendom. Sexköpslagen i nuvarande tappning gör ingetdera. Sex är inte farligt. Enligt socialstyrelsens kartläggning 2007 framgår att inget tyder på att sextrafficking minskat. Däremot att hallickarna har ökat. Den visar även att 1 av 6 sexsäljare är män.
För att få en nyanserad debatt, måste vi skilja på frivilligt och av annan part påtvingat sex. Det är som att slå ihop äktenskap med tvångsgifte. Det finns de som mår dåligt av att sälja sex, men vi måste även tro på dem som säger sig inte må dåligt. Informera så att unga, oerfarna människor inte väljer prostitution som en lösning på ett problem och låt vuxna människor ha rätt att själva bestämma om sin sexualitet. Den har samhället ingen rätt att lägga sig i, oavsett någons moral.
Ulla Karlsson