I Corren (30/10) är Patrizia Bjerkegren kritisk till att SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, överväger att omförhandla avtalet med Vårdförbundet.
Den ekonomiska prognosen för kommuner och landsting för de närmaste åren är dyster. Skatteintäkterna minskar och kostnaderna för försörjningsstöd ökar i spåren av ekonomisk kris och ökad arbetslöshet. Vi räknar med att underskotten 2011 blir någonstans mellan 10 och 18 miljarder kronor. Samtidigt går vi i in en avtalsrörelse, där löner och andra villkor ska förhandlas för närmare en miljon anställda i kommuner och landsting.
Vårdförbundet är den enda organisation som redan har ett avtal som innehåller en löneökningsnivå för 2010. När SKL och Vårdförbundet ingick det treåriga avtalet - ett avtal som har gett många sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och andra av Vårdförbundets medlemmar en mycket bra löneutveckling - var det på toppen av en högkonjunktur. Avtalet som vi var överens om ger möjlighet för båda parter att säga upp sista året. Det måste i så fall göras före årsskiftet.
Även det avtal som slöts 2005 var möjligt att säga upp, vilket Vårdförbundet också gjorde inför 2008.
Vi har ännu inte fattat något beslut om avtalet måste omförhandlas. Om vi landar i sådant ett beslut, gör vi det av ett enda skäl - nämligen att landstingen och regionerna inte har råd med den kostnadsökning som avtalet innebär. Då måste vi ta en ny diskussion med Vårdförbundet om hur löneavtal kan utformas utan att kvaliteten i vården och den övriga välfärden hotas.
Håkan Sörman