Det svenska jord- och skogsbruket är en viktig framtidsnäring som får alltfler uppgifter och förväntningar på sina axlar. Förutom att producera livsmedel samt råvara till papper och trävaror ska den kunna producera en hög andel förnybar energi. Men med de nu föreslagna skatteökningarna på diesel och koldioxid snedvrids konkurrensen än mer jämfört med våra konkurrentländers. Regeringen har aviserat att skattelättnader ska komma. När, var och hur är dock en öppen fråga.
Självklart måste alla bidra till en bättre miljö och minskad växthuseffekt. Lantbruket är en viktig del i detta men då måste lantbruksföretagarna ges en rimlig chans att göra det. Då håller det inte att svenska lantbrukare får än högre avgifter på koldioxid än sina kollegor i andra EU-länder. Då håller det inte att svenska lantbrukare, med det nya förslaget, kommer att få sex gånger så höga dieselskatter som sina kollegor i Danmark. Då håller det inte att egenavgiften i Sverige tillåts vara nästan fyra gånger högre än Danmarks. Då håller det inte att de svenska lantbrukarna ensidigt ska gå i bräschen för avskaffande av tullar och gynnande av global frihandel inom allehanda områden. Då håller det heller inte att nya affärsidéer såsom gårdsförsäljning av vin och öl stoppas för att staten inte vill ta striden med EU.
Om jord- och skogsbruket ska kunna infria de förhoppningar som finns på näringen krävs konkurrens på lika villkor och långsiktigt stabila regler.
Sverige har redan ett av världens renaste lantbruk. Att ensidigt belasta det med ytterligare miljöpålagor och högre produktionskostnader riskerar att flytta produktionen utomlands och då har miljön inte vunnit något. Nivån på avgifter och skatter på produktionsmedel i det svenska jord- och skogsbruket måste därför vara likvärdiga de som finns i övriga EU-länder.
Betty Malmberg