Den senaste tidens debatt om den svenska skolan har varit intensiv. För en tid sedan varnade fem professorer på DN Debatt för en negativ spiral inom skolan med bristande läs- och stavningsförmåga till följd. Gymnasieeleverna är vid en internationell jämförelse under OECD-snittet på en rad områden och alltför många är inte rustade för högre akademiska studier. Den teoretiska verklighet som professorerna beskiver, möter vi dagligen inom näringslivet. Eleverna är inte rustade för verkligheten i yrkeslivet på grund av att skolan i dag inte klarar det mest basala - nämligen stavning.
Exempelvis anställer Eniro 118 118 i höst 100 sökspecialister, men det blir allt svårare att hitta personer som passar för yrket. Kravet för att arbeta som sökspecialist är minst gymnasiekompetens, men också ett godkänt stavnings- och allmänbildningstest. I dag klarar hälften av de sökande inte testet som innehåller frågor av följande typ:
* Var kan du beställa visum?
* I vilket landskap ligger Västerås?
* Vilken av följande städer ligger längst norr ut? Umeå, Gävle, Sundsvall
* Vart vänder man sig för att få ett vigselintyg?
Stavningsprovet innehåller ord som: Oxelösund, arkitekt, restaurang, Nationalmuseum, Kista Science Tower, ingenjör, business.
Arbetet ställer flera krav, men helt avgörande för att kunna söka information snabbt är att man har en bred allmänbildning och kan stava. Vid genomgång av testresultaten ser vi en oroande tendens - allt färre klarar testen. Detta kommer på sikt att leda till att det blir allt svårare att få tag på kvalificerad personal.
Att så många unga i dag inte kan stava, är en följd av ett skolsystem som inte har förmågan att kvalitetssäkra kunskap. Det är för oss inom näringslivet inte mer främmande än att vi måste ha ett omfattande system för att kvalitetssäkra våra processer, leveranser eller produkter.
En annan orsak är förmodligen att många förlitar sig på ordbehandlingsprogram när de skriver. Även vid en internetsökning ger en felstavad sökning automatiskt meddelandet "Menade du..." och man får flera alternativ att välja mellan för att hitta det rätta ordet. I dag använder ungdomarna dessutom så kallat chattspråk när de kommunicerar via internet eller sms. Resultatet har blivit en allmän förslappning av såväl språkbruket som inställningen till stavning.
Yrkeslivet har inte samma attityd till stavning och chattspråk duger inte under arbetstid. Våra kunder kommer aldrig att vilja betala för tid som går åt till omsökningar på grund av en felstavning. Vi kan inte anställa personal som inte kan stava.
Det är helt orimligt att vi varje år får allt sämre resultat i internationella jämförelser, samtidigt som vi är ett av de länder som satsar mest på utbildning. En dåligt utbildad arbetskraft kommer att få förödande konsekvenser. På längre sikt, om inget görs, får Sverige en sämre konkurrenskraft - och det ger en sämre välfärd för oss alla. Vi kräver en kvalitetssäkring av den svenska skolan med högre nationella krav.
Barbro Sjölander