Från och med i höst ska vi lågstadielärare skriva omdöme om varje barn, i varje ämne och varje termin. Omdömena får vara betygsliknande. Det kan handla om väl godkänd, godkänd, icke godkänd.
Detta är den värsta skrällen i skolans värld på fyrtio år. Så länge har jag jobbat men aldrig förr behövt utföra något som så totalt går emot min övertygelse. Massor av lågstadielärare har samma åsikt - ett barn som har svårigheter blir inte bättre av att stämplas som icke godkänd.
År 1975 visade en enkät bland Linköpings lågstadielärare att 90 procent var emot betyg.
Då gällde det bara årskurs 3. Läsåret 75-76 togs betygen bort. Men nu vrids tiden tillbaka och i värsta fall även undervisningssättet. Mer tester och mer mätbara ytliga kunskaper blir följden.
Båda lärarfacken är negativa. Det borde bekymra Björklund. Men han nöjer sig med att han tror sig ha både elever och föräldrar med sig. Säkert har ett antal barn och föräldrar inget emot betyg. Men hur är det med de övriga, de som känner på sig att deras barn kommer att få icke godkänt i flera ämnen. Även om en del barn blir stimulerade av betyg, ska det inte behöva ske på bekostnad av hur det drabbar dem som har svårigheter, är långsamma i sin inlärning eller är okoncentrerade.
Föräldrar har rätt att få veta, dundrar Björklund. Det är ett av hans argument.
Vad tror han att vi gör på utvecklingssamtalen? Det är ju då föräldrarna får veta vad deras barn kan och bör kunna. Och vilka som ska göra vad för att barnet ska gå framåt. Om samtalen inte fungerar på alla skolor så måste det gå att förändra dem.
Jag tror också på rak kommunikation. Men det är en himmelsvid skillnad på ett sådant samtal mellan lärare, barn och föräldrar jämfört med att bli stämplad som icke godkänd.
Björklund ska avskaffa flumskolan, säger han vidare. Det är nästa argument. Vilken flumskola? Jag känner inte igen mig. Säkert finns det enstaka skolor och/eller klasser med bristande pedagogik och ordning både bland friskolor och kommunala. Men det har andra orsaker än avsaknaden av betyg. På lågstadiet behövs inga betyg eller skriftliga omdömen för att förverkliga en god lärandemiljö med ordning och arbetsro.
Björklund bryr sig inte heller om vad forskningen säger. Enligt forskare vid Lunds Universitet finns det inget samband mellan betyg och kunskaper. Barnen lär sig inte mer för att de får betyg. Den troliga följden av att införa betyg för små barn blir i stället att fler ger upp tidigare, struntar i skolan kanske redan i tvåan eller trean.
Vi lärare håller på med ett eget utvecklingsarbete. Vi ska bli bättre på att utveckla barnens samarbetsförmåga, deras ansvarstagande, deras initiativförmåga och deras empatiförmåga. Ihop med detta passar betygssättning sällsynt dåligt.
Låt oss fortsätta, att fullfölja detta utvecklingsarbete.
Och låt oss fortsätta med de framåtsyftande utvecklingssamtal där tre parter möts, så jämbördigt som möjligt. Och där ingen dömer den andre.
Gunilla Nylund