En ny skoldebatt har brutit ut efter den internationella PISA studien som presenterades i början av december. Studien visar att svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats under det senaste decenniet och att nedgången är störst hos redan svaga läsare. Sverige, som under flera decennier tillhört toppskiktet, placerar sig denna gång på femtonde plats, att jämföra med nionde plats år 2000. Andelen unga som läser på sin fritid minskar trendmässigt. Ungefär tio procent färre barn läser i en bok varje dag jämfört med för tjugo år sedan. Bland svenska tioåringar har gruppen som läser mycket minskat kraftigt under 2000-talet.
Utvecklingen är alarmerande. Minskat läsande och sjunkande läsförståelse underminerar Sveriges framtid som kunskapsnation. Många debattörer framhåller vikten av ett starkt och fungerande utbildningsväsende. Till det hör skolbiblioteken, som har alla förutsättningar att vara kraftfulla verktyg för läsandet, läsförståelse och utvecklad informationskompetens.
År 2001 gjordes en brittisk utvärdering av forskning kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet. Den visade att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull. Bemannade bibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat samarbete mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen är faktorer som påverkade elevernas prestationer positivt.
Enligt den nya skollagen som börjar tillämpas den 1 juli 2011 ska eleverna i grund- och gymnasieskolor ha tillgång till skolbibliotek. Det är både rimligt att barn och unga får detta stöd i sin kunskapsutveckling. Om man inser allvaret och verkligen vill göra skillnad vad gäller läsning och läsförståelse bör landets alla skolhuvudmän, kommunala och privata, bestämma sig för att satsa på en skolbiblioteksverksamhet med kvalitet. Det kommer att löna sig.
NICLAS LINDBERG, GENERALSEKRETERARE SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING