Kunskapsskolan har - med all rätt - hamnat i centrum på senare år. Den bidrar till ordning och reda, fler läxor, tätare kunskapskontroller och en läsa-räkna-skrivagaranti.
Men skolan har fler uppgifter än att lära ut kunskap. En av dem är skolidrotten.
Skolidrotten spelar en viktig roll ur ett folkhälsoperspektiv. När allt fler barn för ett stillasittande liv framför datorn eller TV:n på fritiden, och äter en allt onyttigare kost ökar antalet överviktiga och feta barn. Ledande europeiska forskare och läkare varnar för att barnen blir allt fetare och menar att det krävs omedelbara insatser för att stoppa "den okontrollerade fetma-epidemin bland barn". I slutet av 80-talet var 5 procent av tioåringarna överviktiga - i dag har den siffran stigit till närmare 20 procent.
Barnfetman är ett hälsohot som kan leda till hjärtsvikt och njurproblem hos morgondagens 30-åringar och ett ökat antal som får diagnosen åldersdiabetes redan i unga år. Snabb viktökning i unga år ökar även risken för den farligare och insulinberoende varianten av diabetes, typ 1.
För att bromsa uppgången och vända utvecklingen krävs det en attitydförändring i samhället. Men även skolidrotten kan bidra till att vända trenden i positiv riktning. En lösning kan vara att öka antalet schemalagda timmar med idrott. Fast framför allt borde barn och ungdomar erbjudas mer aktiviteter i anslutning till skolan, exempelvis på håltimmar. Här finns en möjlighet för skolidrottsföreningarna att aktivera sig. På så sätt vinner man också ett större inflytande och större engagemang från eleverna.
Enbart en ökning av skolidrottstimmarna kan inte vända trenden. Men den kan vara ett av flera steg för att komma tillrätta med ett i dag allt större folkhälsoproblem bland våra unga.
Thomas Bystedt Fp