Skollagsberedningen kom nyligen med ett förslag till ny skollag. Enligt förslaget ska det klart framgå att eleverna i grund- och gymnasieskolor - även friskolor och special- och särskolor - ska ha tillgång till skolbibliotek. Beredningen framhåller bibliotekens roll för att stimulera elevers intresse för läsning och litteratur och för att tillgodose behov av material för utbildningen. Det välkomnas av alla oss som länge argumenterat för vikten av att en kunskapsnation som Sverige ger sina barn och ungdomar tillgång till det kvalificerade stöd i lärandet som ett skolbibliotek erbjuder. Skolbibliotekens betydelse för lärandet är också belagt - vi vet till exempel att välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas resultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18 procent.
Jag oroas dock av att Skollagsberedningen tycks anse att barns tillgång till skolbibliotek är god och att några nya insatser egentligen inte krävs. Sanningen är precis tvärtom. Mängder av barn och ungdomar har inte ett skolbibliotek värt namnet, möts av låsta biblioteksdörrar eller av obemannade bibliotekslokaler. Beredningen skriver: "Enligt vår uppfattning har de allra flesta skolor i samtliga skolformer redan i dag tillgång till bibliotek på ett eller annat sätt."
Förmodligen har Skollagsberedningen läst Kulturrådets statistik, där det står att två tredjedelar av skolenheterna har ett skolbibliotek. Kulturrådets statistik är missvisande då man använder sig av en definition av skolbibliotek som missar några grundläggande krav:
Eleverna ska ha verklig tillgång till biblioteket och komma åt böckerna. I Kulturrådets statistik ingår boksamlingar och bokrum.
Det ska finnas en bibliotekarie under en rimlig del av veckan. I Kulturrådets statistik ingår obemannade och lågt bemannade skolbibliotek.
Om man tar hänsyn till dessa kriterier saknar 56 procent av skolorna ett skolbibliotek. Endast 44 procent av skolorna har ett skolbibliotek - eget eller delat med en annan skola eller integrerat med ett folkbibliotek - som är öppet för eleverna och som är bemannat sex timmar eller mer varje vecka. Bara 28 procent av skolorna har ett helt eget skolbibliotek som är öppet och bemannat.
En ny bestämmelse i skollagen som ger barn och ungdomar rätt till skolbibliotek är nödvändig - men det räcker inte med det. Den måste åtföljas av en insikt om hur situationen är och en vilja att åstadkomma förändring.
Skolverket bör ges i uppdrag att stödja kommunerna i att utveckla skolbiblioteken. Skolinspektionen måste få ett förtydligat uppdrag att granska barn och ungas tillgång till skolbibliotek och hur kommunerna använder skolbibliotek för att stärka elevernas lärande. Skolinspektionen bör också ges i uppdrag att utarbeta kriterier som gör att bokrum, boksamlingar, låsta och obemannade lokaler inte kan fortsätta att räknas som skolbibliotek. Allt annat ger betyget icke godkänt.
Niclas Lindberg