Två representanter för Naturskyddsföreningen gick i Corren (4/5) till attack mot förbättringar av de svenska kärnkraftverken och sade sig vilja påskynda en avveckling.
Tonen var oresonlig och särskilt störande var påståendet att "när kärnkraftsindustrin nu använder klimatfrågan som svepskäl för sina egna intressen svänger centerpartiet och kristdemokraterna".
Men centern och kristdemokraterna - liksom andra partier - kan fatta egna beslut, utan att falla för någon annans svepskäl. Om det nu ens finns några.
Tonen var oresonlig, men var ändå en mild fläkt mot den storm som årets första nummer av Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur försöker skrämma medlemmarna med.
Strömavbrottet i Forsmark i juli förra året har rubriken "Slumpen stoppade härdsmälta". Om man hade vågat fråga en expert hade man förmodligen fått veta något helt annat.
När professor Björn Karlsson intervjuades i Svenska Dagbladet (4/3) sade han: "(...) att jämföra med Tjernobyl går bara inte. Då skulle man behöva stapla så många OM på varandra att det inte är realistiskt. Och även vid en härdsmälta drabbas inte ens närboende något vidare. Bland annat för att det finns en inneslutning. Det fanns det inte i Tjernobyl, men i Harrisburg där inget kom ut trots härdsmälta"
En artikel om borrning efter uranmalm har i Sveriges Natur rubriken "Jakten på dödens sten". Där görs en koppling mellan tidigare borrningar och missbildade renkalvar. Men någon sådan koppling finns inte enligt geologen och strålningsexperten Gustav Åkerblad.
I början på 90-talet var jag ordförande i Naturskyddsföreningen i Östergötland, men avgick när jag inte längre kunde ställa upp på antikärnkraftslinjen. Nu har jag även gått ur föreningen - trots 37 årsböcker i bokhyllan.
Det är sorgligt. Men det finns glädjeämnen.
Den 4 maj kom en stor internationell rapport om åtgärder för att minska växthuseffekten. I sammanfattningen på svenska jämställs energieffektivisering, förnybar energi, koldioxidinfångning och lagring samt kärnkraft.
Gösta Törnkvist