I en debattartikel som publicerades i Corren den 5 december, beskrev vi vår syn på integrationspolitiken i Sverige och hur moderaternas senaste förslag, invandrarkontrakt, skulle bereda väg för ett mer segregerat samhälle där "vi" står mot "dem".
Vi trodde att integrationsdebatten passerat stadiet att majoriteten ska diktera villkoren för minoriteten, att man börjat se värdet i det mångkulturella samhället. Vi trodde att man hade börjat förstå att integration är ömsesidigt och att vi har oändligt mycket att lära av varandra. Men repliken vi fått visar hur fel man kan ha.
I ett svagt försök vill Torbjörn Lanzén jämföra "invandrarkontraktet" med folkpartiets språktest. Men han har så bråttom att han missar skillnaden. Folkpartiets förslag gick ut på att förse nyanlända med ett praktiskt verktyg som skulle kunna underlätta deras sammansmältning med det svenska samhället.
Folkpartiet förnekar inte att det finns ett flertal problem i dagens integrationsprocess. Vi stöttar förslag som tydliggör de förväntningar vårt samhälle har på människor som väljer att flytta hit till oss. Samtidigt vill vi understryka vikten av att skapa lika förutsättningar och möjligheter för hela befolkningen om man vill ha en sund integration. Alla måste således behandlas lika. Detta skulle väl betyda, enligt kontraktet, att alla vi svenskar förväntas försäkra samhället att följa dess normer. Frågan är bara vems normer? Det påminner oss om svensk hushållskost; köttbullar, falukorv, surströmming, julskinka eller pizza, kebab, sushi och kalkon.
Vi folkpartister tycker att det är viktigt att informera om vilka regler och lagar som gäller i Sverige. Därför har folkpartiet föreslagit en medborgarkurs. På så sätt kan kunskap om bland annat jämställdhet, synen på barn och respekt för svenska lagar och regler introduceras.
Reza Zarenoe
Samad Tiemori
José Kimenga