Sverigedemokraten Mattias Lundvik, hans debattartikel (15/11), åsikter och de beskyllningar han öser över de ensamkommande flyktingbarnen i Ödeshög skrämmer mig.
Men vad har egentligen socialtjänsten för skuld? Och vad har vi alla egentligen för skyldigheter att vara goda medmänniskor? För mig är det en självklarhet att vi alla borde hjälpas åt. Vi borde äta vid samma bord som de ensamkommande flyktingbarnen och framför allt respektera dem på samma sätt som vi vill bli respekterade.
Ge dessutom personalen på Galaxen och Atlas mer kunskap och tryggheten i att ha en arbetsgivare som värnar om dem.
Min familj känner många av pojkarna som bor på flyktingboendena i Ödeshög. De är intelligenta, duktiga och väluppfostrade pojkar som behöver få känna trygghet, kärlek och respekt.
Socialtjänsten kan använda sig av tolk vid alla mötestillfällen. Det går därmed inte att skylla på att det är för svårt att kommunicera med pojkarna. Lexikon finns, liksom språkhjälp på internet.
Jag är själv engagerad och känner många muslimer. De är oerhört gästvänliga och respekterande vänner. Men Socialtjänsten har misstrott, kränkt och ifrågasatt mig för att jag har öppnat upp mitt hem för pojkarna på Atlas och Galaxen.
Men jag tror mycket på ömsesidig respekt, att man ska behandla andra på samma sätt som man vill bli behandlad själv.
Det hade trots allt kunnat vara våra egna barn som hade fått fly till ett annat land. Och vad hade då vi önskat för dem?
Kristina Fredriksson