Under förra året ökade antalet brottsmisstankar om hets mot folkgrupp med över 20 procent enligt statistik från riksåklagaren. Bakom ökningen ligger ökad polarisering och främlingsfientlighet. Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, anger Sverigedemokraternas framgångar som ett av skälen.
Samtidigt minskade antalet fall som ledde till åtal med 32 procent. Hatbrott ska enligt lagen vara prioriterade. Ändå hamnar alltså utredningar om hatbrott långt efter andra brott och i många fall når de inte ens polisens kännedom.
Sverige saknar ett förbud mot rasistiska organisationer trots att FN sagt att ett sådant bör införas. Flera av de internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till innehåller en skyldighet att kriminalisera organisationer vars idéer grundas på uppmuntran till etnisk diskriminering. Medlemskap i en sådan organisation ska vara en straffbar handling.
Ett sådant förbud kolliderar dock med en annan grundtanke i den svenska lagen, rätten att tänka fritt och att bilda föreningar i enlighet med sina åsikter. Därför har Sverige trots omfattande och återkommande kritik från FN valt att inte förbjuda rasistiska partier.
Den svenska lagstiftningen riktar i stället in sig på främlingsfientliga handlingar som spridning av rasistisk propaganda. Brottsrubriceringen är "hets mot folkgrupp". Eftersom hatbrott sällan leder till åtal har ingen etablerad praxis kunnat utvecklas. Spridning av vit makt-musik är en företeelse som inte täcks av den befintliga lagstiftningen.
Att Sverige saknar en nationell lagstiftning och strategi för hur nazistiska grupper ska bemötas blir särskilt tydligt på kommunal nivå. Vissa kommuner har betydligt större problem än andra. Konsekvenserna är avsevärda. Skolor tvingas stänga i flera dagar på grund av rasistiska tillmälen, nazistiskt klotter och Hitlerhälsningar.
Kommuner kan inte hindra att nazistiska organisationer hyr lokaler för möten och konserter, eller att främlingsfientliga partier gör reklam på bussar. Olika riktlinjer för demonstrations- och manifestationstillstånd i landets polisdistrikt leder till att nazistdemonstrationer och nazistkonserter arrangeras där polisen är mest benägen att ge tillstånd.
Sverige har fortfarande påtagliga problem med främlingsfientlighet. Att effektivt motarbeta främlingsfientliga tendenser i samhället kräver såväl nationell lagstiftning som ökad samordning mellan kommuner och polisverksamheten och nationellt stöd till dessa.
Sverige ställs i början av nästa år till svars inför FN:s kommitté mot etnisk diskriminering. Regeringen ska då redogöra för hur man avser bemöta kritiken.
Svenska FN-förbundet kommer i sin rapport till kommittén att än en gång påtala avsaknaden av ett förbud mot rasistiska organisationer och behovet av en nationell strategi för att motverka den organiserade rasismen i vårt land.
Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet