Krister Örnfjäder (s) fortsätter (Corren 8/8) att kritisera försäljningen av statliga företag, men det enda argument han anför är att staten går miste om framtida avkastning. Det innebär att (s) ser aktieinnehaven i bolagen som rena kapitalplaceringar. Samtidigt säger Örnfjäder att det är "dåligt" att antyda att (s) vill köpa aktier för att finansiera framtidens välfärd med aktieutdelningar.
Vem som helst ser att logiken haltar. Om (s) anser att staten ska äga bolag för att få kapitalavkastning, ska inte inkomsterna användas till statlig verksamhet, till exempel framtidens välfärd? Och om staten äger bolag för att få kapitalavkastning, varför ska staten placera sina pengar i just de bolag staten nu äger? Det vore väl i så fall klokare att placera statens pengar i de aktier som från tid till annan ger bäst avkastning? Om (s) skulle återfå regeringsmakten, är det bara att låna upp 150 miljarder kr och ge sig ut på aktiemarknaden. Tänker (s) gå till val på en sådan spekulationspolitik? Det vore den logiska följden av Örnfjäders argumentation.
När Örnfjäder säger att aktieförsäljningen är som att sälja sitt hus och använda pengarna till att bo på hotell, är det en helt missvisande liknelse. Regeringen kommer inte att använda inkomsterna till statlig konsumtion, utan till att minska statsskulden. Idag har staten i praktiken lånat mångmiljardbelopp för att kunna äga aktier. En mindre statsskuld idag innebär att staten står bättre rustad att klara nästa lågkonjunktur. Det är klok och ansvarsfull politik - samtidigt som bolagen får verka utan risk att tvingas ta politiska hänsyn.
Statens aktier ska säljas till det som av kvalificerade analytiker bedöms som högsta möjliga pris. Så skedde med aktieposten i TeliaSonera och så kommer att ske vid kommande försäljningar.
KARIN PILSÄTER (fp)
ANDREAS NORLÉN (m)
STAFFAN DANIELSSON (c)
KARIN GRANBOM (fp)
YVONNE ANDERSSON (kd)