På institutionen för ortopedi och idrottsmedicin på Hälsouniversitet i Linköping görs en ny typ av djurförsök som aldrig tidigare förekommit i Sverige. Studien syftar till att lära mer om överbelastningsskador och innebär att råttor får sina hälsenor avskurna och förkortade. För att inte belasta bakbenen efter ingreppet hängs råttorna upp i svansen. Djuren uppges ha tillgång till mat och vatten och kan röra sig med frambenen. Några av dem får använda sina bakben en kvart per dygn. På detta sätt lever djuren resten av sina liv, tills att de efter 14 dagar dödas. De förvaras i burar med en golvyta på 30 gånger 30 centimeter, således mindre än den tidningssida du nu har framför dig samt inte mycket större än råttorna själva.
Vi i Djurens Rätt anser denna form av plågsamma experiment vara oförenlig med den svenska djurskyddslagen. Att hänga i svansen är naturligtvis stressande för djuren, och hindrar dem från att utföra sina normala beteenden. De kan varken äta, sova, putsa eller röra sig på ett sätt som för dem är naturligt. Råttor behöver kunna ställa sig på bakbenen och spana av omgivningen för att känna sig trygga, någonting som givetvis omöjliggörs i detta fall. De håller dessutom maten med framtassarna, så påståendet att de "har fri tillgång till föda och vatten under hela försökstiden" lindrar inte farhågorna om försökets plågsamhet.
I ansökan beskriver djurförsökaren svårighetsgraden för djuren som "måttlig", men medger samtidigt förekomst av rödfärgningar kring ögon och nos samt förhöjda nivåer av stresshormon - två välkända tecken på akut och stark stress. Förutom det tvivelaktiga i att utsätta djuren för obehag och stress kan det ifrågasättas huruvida stressen i sig påverkar läkningsprocessen och således försöksresultatens trovärdighet.
Enligt djurskyddslagen ska djur "hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt". Det gäller uppenbarligen inte vid djurförsök. Hur kan det komma sig att vissa djur anses värda en bättre behandling? Känner försöksdjuren annorlunda jämfört med samma arter i andra sammanhang?
Vi i Djurens Rätt anser givetvis att alla människor har rätt till bra vård och att studier om människors hälsa är mycket viktiga, men frågan kvarstår:
Är detta verkligen rätt väg att gå?
Har tillräckliga insatser gjorts för att utröna likvärdiga alternativ till plågsamma djurförsök, eller är vi så fast i gamla spår, styrda av slentrian och oförmåga till nytänkande, att vi inte förmår arbeta för både djurs och människors rätt till ett värdigt liv?
Carin Edholm
Annelie Jansson
Anne Lindström
Camilla Sarin
Tomas Tegnevik