Dagligen står det i tidningarna om hur kvinnor kränkts, hotats och misshandlats av män som de har eller har haft en relation med.
Att en kvinna lämnar den man som utsätter henne för våld betyder inte automatiskt att våldet upphör. På Kvinnojouren möter vi dagligen kvinnor som har blivit utsatta för olika typer av kränkningar: Psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. De kvinnor som tar mod till sig och polisanmäler brotten känner ofta att kränkningen blir ännu större då vissa upplever att de inte blir väl bemötta eller trodda. I vissa fall tar det veckor för polisen att överhuvudtaget börja utreda brottet. Kvinnorna har ofta ingen aning om vad som händer i utredningen och många får slutligen endast ett skriftligt besked om att förundersökningen läggs ner.
I de få fall det blir en rättegång är straffen skrämmande låga. Ett exempel är en gravid kvinna som blev sparkad i magen efter lång tid av kränkande behandling. Mannen fick samhällstjänst. Ett annat är en kvinna som lämnade mannen på grund av hans kränkande beteende. Hon blev därefter, under lång tid, fortsatt trakasserad, hotad och misshandlad (ett flertal personer blev vittnen). Domen blev skyddstillsyn, det vill säga han släpptes fri - men får gå på samtal inom kriminalvården.
Listan över liknande exempel skulle kunna göras oändligt lång. Syftet är att lyfta fram att polisanmälningar om hot, ofredande, trakasserier och misshandel som går vidare till åtal är ovanligt och att de som gör det mynnar ut i väldigt låga straff. Utifrån domar som misshandel och kvinnofridskränkningar resulterat i är budskapet tydligt: Att misshandla en kvinna ger i stort sett inga inskränkningar i männens liv. Skyddstillsyn och samhällstjänst är vanliga "straff". Konsekvenserna för kvinnorna blir däremot enorma - särskilt i de fall de måste fly och skaffa skyddade personuppgifter.
Var går gränsen? Hur mycket våld ska en kvinna tåla innan samhället begränsar männen som utför brotten? Bevisbördan ligger tungt på åklagaren - men i de fall rättegången leder till fällande dom, använd den straffskala som finns och visa brottsoffren och alla oss andra att kvinnor och män har samma värde och rättigheter i samhället.
Kvinnojouren Ellinor i Linköping genom Marie Pettersson