Sverige behöver snabbare tåg. En bra början vore att sätta spaden i jorden för Ostlänken - den första länken mellan Stockholm, södra och västra Sverige och i förlängningen Danmark och Tyskland.
Utvecklingen av järnvägarna i Sverige har sedan mitten på 1800-talet legat tjugo år efter övriga Europa. Mycket tyder på att denna eftersläpning kommer att öka.
1981 öppnade de franska järnvägarna en helt ny järnväg för TGV-tåg mellan Paris och Lyon. TGV-tågen kör i dag i 300 km i timmen. Drygt tio år senare startade ICE-tågen i Tyskland. I dag finns höghastighetståg, förutom i Frankrike och Tyskland, i Italien, Nederländerna, Belgien, Spanien och under engelska kanalen till London. Spanien är det land som under de senaste åren satsat mest på nya järnvägar för höghastighetståg.
Höghastighetståg går mellan 250 och 330 km i timmen. De nyaste italienska AGV-tågen till och med 360 km i timmen. På många sträckor har därmed höghastighetstågen slagit ut inrikesflyget.
I Sverige fick vi X2000 i början av 1990-talet. X2000 är inget höghastighetståg, det går på vanliga spår och kör 200 km i timmen. I många länder i Europa är 200 km i timmen i dag normal toppfart för vanliga persontåg. X2000 är ett bra tåg men inte framtiden!
Tyvärr har vi fortfarande inte några beslut om satsningar på höghastighetståg. Frågan är bara på utredningsstadiet och regeringen har inte visat någon påtaglig entusiasm. Sverige kommer således att ha en eftersläpning på närmare trettio år efter övriga Europa.
Den fördröjda introduktionen av höghastighetståg i Sverige medför inte bara ökade utsläpp från bilar och flyg, utan en minskad konkurrenskraft för landet som helhet. Medan höghastighetstågen förbinder de viktiga områdena i Tyskland, Frankrike, Belgien, Holland och England hamnar Sverige och Norden än mer i Europas periferi. Medan man från Hamburg kan nå stora delar av Europa inom några timmar med tåg tar det fortfarande en hel dag att nå Stockholm!
Men det är aldrig för sent. Nu när konjunkturen sviktar är det tid för stora infrastruktursatsningar. Börja med att bygga Ostlänken Stockholm - Linköping som en första etapp på höghastighetsbanan Europakorridoren ner till kontinenten och som då även blir början på Götalandsbanan till Göteborg.
Lars Erichs