Linköping uttrycker sig stolt om att underlätta tillväxt och vara platsen där idéer blir verklighet. Och när det gäller högteknologi och stora kommunala bolag knakar det förvisso om staden. Men vad händer när något råkar växa upp som vi inte förväntat oss? Förmår vi ta det till oss, ge det näring och låta det växa? Eller kastar vi ut det bara för att vi inte förstår oss på det?
På Backaberg, en mysig liten fastighet i backen ner från universitetssjukhuset, är den frågan aktuell just nu.
Regionförbundet Östsam har ett långt upplåtelseavtal för Backaberg med Linköpings kommun, och under de senaste fem åren har de låtit föreningen Backabergs vänner ha verksamhet där. Under den tiden har det verkligen växt på Backaberg, på alla håll och på alla sätt. Det har odlats, tillverkats konstverk, suttits vid eldar, pressats must, och både människor, grönsaker, kryddor och fastighet har tagits om hand och mått bra. Östsam har vid behov stöttat med pengar för vissa reparationer och större arbeten. Backabergs vänner har å sin sida bidragit med en stor gratis arbetsinsats.
Men nu har Östsams natur- och friluftsråd utan förvarning skickat ett kort brev till Backabergs vänner där man tackar för visat intresse och uppmanar dem att avsluta sin verksamhet till den femtonde april. Man har nya planer för Backaberg, som ska användas för naturskoleverksamhet.
Men finns det verkligen skäl att slänga ut Backabergs vänner? Kan man inte i stället låta dem berika och hjälpa till med naturskoleverksamheten, något som de både kan och vill?
Linköping är en stad där det börjar hända saker. Det spirar nya slags kulturevenemang på krogar och caféer, och nya små affärer och verksamheter. Men om allt detta spirande ska överleva är det dags att vi på allvar vågar släppa våra gamla förutfattade krav och meningar, och nyfiket börjar känna igen och stödja kompetens och kreativitet även i nya former.
Birgitta Andersson, nyligen vald till årets Linköpingsbo, sade när hon blev tillfrågad om det sämsta med Linköping är att vi är dåliga på att ta vara på duktiga människor här. Att ändra på detta är därför vår största utmaning - men också vår största utvecklingschans.
Och även Östsam vet vikten av sådant. I årsbudgeten står att det att av de viktigaste projekten, "Den kreativa sektorn", handlar om att ta vara på kultur och kreativitet av alla sorter i Östergötland. Det är svårt att föreställa sig ett bättre exempel på detta än att ta vara på Backabergs vänners erbjudande att hjälpa till med naturskoleverksamheten på Backaberg.
Förhoppningsvis är Östsams natur- och friluftsråd berett att tänka över sitt beslut och diskutera möjligheterna till detta med Backabergs vänner.
Martin Björnsson