Det är mindre än ett år kvar till nästa val och som alltid kommer ålder att vara avgörande för vilka som röstar. I riksdagsvalet 2006 röstade 89 procent av alla medborgare mellan 60-64 år. Sedan röstade 84 procent mellan 35-39 år och 75 procent mellan 18-22 år. Minst röstade 22-24-åringar, där siffran låg på 74 procent.
När så få yngre röstar kan det kännas som att det går utför med demokratin. Men faktum är att generation inte är samma sak som ålder. När 18-22-åringar blir 35-39-åringar kommer de att rösta i större utsträckning - på samma sätt som dagens 35-39-åringar kommer att landa på över 90 procents valdeltagande när de är 60 år eller äldre.
Vad politiker borde oroa sig för är snarare att ålder - som är en ny diskrimineringsgrund - får så stor betydelse. En demokrati där ålder, en ofta ovidkommande faktor, tillåts styra vem som är med och bestämmer är en demokrati som får svårt att leva upp till sitt namn.
I rapporten Ungdomar i demokratin gör Sveriges ungdomsråd en analys av vad som kan förklara ungdomar deltar mindre politiskt. Det visar sig, vilket Ungdomsstyrelsen länge lyft fram, att det inte existerar några egentliga skillnader mellan ungdomar och vuxna rörande vilka politiska frågor som är viktiga och i hur man påverkar. Efter det visar det sig att många kommuner arbetar på ett annat sätt med ungdomars politiska deltagande än med vuxnas. Trots att ungdomar har exakt samma rättigheter när det kommer till deltagardemokrati så hänvisar många kommuner fortfarande ungdomar till särskilda forum och särskilda frågor.
I boken På väg mot nya tider - diskussioner om ungdomsråd som släpptes i lördags visar vi på vikten av att arbeta med andra bakomliggande och förebyggande faktorer, i stället för att ge ungdomar dessa särskilda forum. Kunskapsbrist om ungdomars rättigheter är ett stort problem som kommuner ofta glömmer bort och som hindrar många från att påverka.
Det kan vara hög tid för kommunpolitiker att fundera över vad samma rättigheter betyder och vilka satsningar som borde vara konsekvenserna av dessa. I dag får en sjuåring överklaga beslut. En 12-åring får begära ut allmän handling. En 14-åring kan skriva brev till politiker och få svar lika snabbt som en vuxen. Med nya satsningar på medborgarförslag och information om dessa kan en 16-åring lika gärna som en 56-åring vinna en debatt i kommunfullmäktige.
Det är nu hög tid att kommuner tänker om. När ungdomar får ta samma väg som vuxna in i politiken stärks rätten att påverka och förhoppningsvis kan ålderns vikt minskas till kommande val. Till dess rekommenderar vi att alla kommunpolitiker tar del av Ungdomar i demokratin och begrundar de frågeställningar som ställs i På väg mot nya tider. Det är dags att lägga om kursen för de satsningar som görs på ungdomars politiska deltagande.
Silvia Kakembo
Gustav Johansson