TAVERNOLOGEN
I Grekland är det skillnad på taverna och restaurang. På restaurang äter man -- sedan går man. Tavernan speglar en livsstil. Man sitter till efter midnatt- alltid i parea dvs sällskap. Även par går helst ut med parea. De förälskade paren känns igen på att de matar varandra.
En bra taverna måste ha gott vin helst rezina, som beställs kilovis. Viktiga är också mezedes -- smårätterna där var och en hugger med gaffeln direkt från de olika assietterna. Den som petigt plockar till sig på egen tallrik är oftast utlänning. När kopparkruset med vin är tomt höjer man det på rak arm -- då förstår kyparen och åtgärdar situationen. De som inte blivit mätta av mezedes beställer senare huvudrätt. Har man riktig tur sitter vid något bord en parea med gitarr och sångröster och medan timmarna går och vinkrusen höjs på rak arm sjunger hela tavernan med i de gamla klassiska sångerna.
I vår parea -- ett litet internationellt gäng- har vi en spanare för Det Goda i livet. Själv kallar hon sig tavernolog. Nu hittade hon en riktig klenodtaverna långt från Atens centrum i ett lågt vitrappat hus. Grillade lammkotletter, kyckling, oxkotletter så läckra att inte ens vår erfarna tavernolog hade smakat dess like. Vid ett bord satt en grupp män med gitarr och uppmuntrade av oss och andra pareor sjöng de igenom allt från 20- talets Italieninspirerade Kantades genom Theodorakis, Xarchakis och orientaliskt klagande melodier från övärlden. Från vårt och andras bord beställdes vinkrus till sångarna och alla sjöng med i de kända melodierna. Männen berättade för mig att de går på taverna en gång i veckan.
Jag tänkte då på min tid i Plaka -- gamla stan -- där en grupp män satt i stort sett varje kväll på granntavernan med gitarr och bouzouki . De sjöng smäktande om olycklig kärlek och trånad medan-- som jag förstod -- deras fruar var hemma och skötte hus och barn.
För tio år sedan var sådant vardagsmat -- vi vänner träffades ofta på tavernor. Men så är det inte längre. Vi liksom de flesta greker har inte längre dagligen råd med detta trivsamma sätt att umgås. Tavernor är halvtomma eller värre för grekiska priser är nu i EU-klass medan lönerna ligger 17 procent under EU-genomsnittet.
Det billiga turistlandet Grekand är ett minne blott -- jag handlar t ex billigare mat hemma i Ödeshög än här i Aten. Tavernakulturen hotas även från annat håll -- ungdomar går på diskotek och äter skräpmat på hamburgerbarer. Men de kommer tillbaka när de blir äldre -- säger ägaren till min granntaverna optimistiskt. När det någon gång kommer ett ungdomsgäng, hänger de med i musiken -- än har de inte glömt våra gamla sånger.
ylvawigh@otenet.gr YLVA WIGH