Ett av lyckoforskningens resultat är att i de länder där den materiella standarden nått en viss nivå bidrar ytterligare tillväxt inte längre till ökad lycka. Den nivån nådde vi i Västeuropa under 1970-talet. Om alla levde som svenskar skulle vi behöva tre jordklot till. Tillväxtens pris i form av överutnyttjande och förstörelse av naturresurser betalas av jordens fattiga och kommande generationer. Därför är lyckoforskningens resultat goda nyheter.
Lycka, eller välbefinnande, definieras som en persons egen uppfattning om hur nöjd hon är med sitt liv i stort, exempelvis på en skala 1-10. Genom breda enkäter i många länder vet vi att frihet, demokrati, rättvis fördelning av tid och pengar, goda sociala relationer och mål och mening i livet värderas högt överallt. Se t ex http://worlddatabaseofhappiness.eur.nl/. En brittisk regeringsrapport drar slutsatsen att vi nu vet så mycket om lycka och hur den kan påverkas av politiska beslut och åtgärder att det är befogat att ha ökad lycka som politiskt mål.
Vi matas med det falska och förföriska budskapet att vi kan fortsätta leva som förut. Starka krafter vill invagga oss i tron att läget är under kontroll, att miljöproblemen håller på att lösas av modern teknik, att fattigdomen bekämpas bäst om de redan mätta proppar i sig lite till. Men läget är inte under kontroll. När fler än 850 miljoner människor hungrar, när polarisarna smälter och öknarna breder ut sig räcker det inte att byta till lågenergilampor och köpa syndernas förlåtelse för flygcharterresan i form av en utsläppsrätt. I rika länder måste fixeringen vid tillväxt omprövas. Vi behöver andlig, social och vetenskaplig utveckling i stället för hejdlös materiell tillväxt som föröder livsbetingelserna på jorden. Vi behöver lära oss att vara nöjda med det vi har och fördela det rättvist över tid och rum. Att blunda för detta och fortsätta hävda den blinda tillväxtens välsignelse är ohållbart och orealistiskt.
I Storbritannien och andra framsynta länder förs en seriös diskussion om hur man med politiska beslut baserade på forskningsresultat kan öka förutsättningarna för att göra människor lyckligare, inte bara rikare. Tiden är mogen för en verklighetsanpassning av politiken även i Sverige. Vi som tagit till oss moderna forskningsresultat gläds åt att med rätt politiska beslut kan vi såväl öka lyckan som rädda jorden.
ANNIKA LILLEMETS