Vanan av att välja bilen som det självklara fortskaffningsmedlet är starkt inrutad hos många Linköpingsbor. Denna vana kan dock ifrågasättas, särskilt när det gäller de kortare resorna inom själva staden - där möjligheter till att gå, ta cykeln eller bussen finns.
De mest uppenbara nackdelarna med biltrafiken i Linköping är att den bidrar till växthuseffekten, bullrar, försämrar stadsluften och utgör ett säkerhetshot. Det är nackdelar som följer av bilkörandets bekvämligheter.
Med en ödmjukare syn skulle man kunna se det som att biltrafiken lånar utrymme av vårt gemensamma stadsrum i Linköping. Bilvägar och uppställande av bilar på gator och parkeringar tar helt enkelt fruktansvärt stor plats!
Tyvärr hindrar det också de mer hållbara sätten att transportera sig. De som väljer att gå i staden blir hänvisade till trottoarer och rödljus med omvägar och ständig väntan som följd. Cyklister kan visserligen cykla på välordnade cykelleder i stora delar av Linköping, men där cykelled möter bilväg är det tyvärr oftast cyklisterna som är nedprioriterade i form av tunnlar under bilvägar, rödljus, omvägar med mera.
Naturligtvis är det svårt att bryta detta bilistiska levnadsmönster, men ju fler av oss Linköpingsbor som inser de gemensamma fördelarna i att vi tar cykeln, bussen eller väljer att gå istället för att ta bilen, desto snabbare kan vi förändra stadsmiljön.
Tänk om Hamngatan i framtiden kan bli bilfri så att den centrala staden kan knytas ihop med grönområden ner mot Stångån!
Tänk om Vasavägen kan bli en vacker park eller om busstrafiken kan bytas ut mot spårvagnar som susar nästan ljudlöst genom den gröna, vackra staden! Visionerna vet inga gränser.
Med en allt attraktivare stad lockas också allt fler att kliva ur bilen.
OLOF ENGHAG
Miljöpartiet
Linköping