Trafikverket och Linköpings kommun gör en ny utredning om hur järnvägspaketet Ostlänken-stambanan ska dras genom centrala Linköping och den framtida utvecklade stadskärnan. Ska det bli 8 parallella spår på bank/bro med tåg i höjd med 4:e–5:e våningen eller en tunnellösning? Resultat ska presenteras i februari 2014. Det finns inte tid inlagd att innan ha samråd eller ta in synpunkter från Linköpingsborna som ska leva i framtiden med den valda lösningen. Man hänvisar till samråd senare om kommande järnvägsplan. Problemet är att man då är inriktad på det valda alternativet.
Hur avser kommunen agera? Hur ska politiken se till att Linköpingsborna blir delaktiga i valet av lösning och det i tid innan man tagit ställning? Debatten om arkitekttävlingen visar att det finns starkt stöd för tunnel. Det kan inte avfärdas med att man 2007 tog ställning för bro. Först nu finns material som visar de oerhört negativa konsekvenser en bank/brolösning har på möjligheten att utveckla Linköpings stadskärna. Därför är det rätt att ompröva det tidigare beslutet.
Det är viktigt att kommunen inte låser in sig med Trafikverket om en lösning utan att vi först får diskutera och debattera effekter av olika lösningar. Tiden, risk för försening av järnvägsplanen, är inte ett godtagbart argument. Ett förhastat beslut kan sänka Linköpings utvecklingsmöjligheter för all framtid. Ett halvårs extra eftertanke och tid för omprövning är i det perspektivet ingenting.
Utredningen ska förhoppningsvis också belysa effekter för Linköpings stadsutveckling. Min och många andras mening är att ett komplett tunnelalternativ är det enda som går att förena med kommunens ambition att utveckla stadskärnan över ån och ut på Stångebro. Det ger också minst lika bra kommunikationskvaliteter som en bank/brolösning. Vad talar emot? Kostnaden förstås! Tunnlar blir dyrare än bro. Frågan är hur mycket dyrare och vad det är värt att rädda Linköpings utvecklingsmöjligheter och säkra nya attraktiva stadsmiljöer vid Stångån.
För att få en bra tunnellösning behöver kommunen slanta upp en medfinansiering till Trafikverket. Jag tycker inte kommunen ska tveka om det.
Låt oss för att ta i rejält spekulera i att det skulle handla om 2–3 miljarder kronor. Vad betyder det i kommunalt perspektiv? Först kan man konstatera att en tunnellösning gör att betydande områden frigörs som kan användas för bebyggelse. Det är attraktiva byggmöjligheter som kan motsvara ett mervärde på upp till 1 mdr. Ett tunnelalternativ ger även en helt annan hävstång på utbyggnaden tidsmässigt. Staden kan fyllas på och kompletteras i en snabbare takt. I det ligger också pengar.
Men 2 mdr till då? Ställ det i relation till kommunens tillgångar som är 15,5 mdr varav det egna kapitalet uppgår till 8,5 mdr. Eller räkna på en lånefinansiering med kanske 60–70 mkr per år i kostnad. Det motsvarar en skattehöjning på 20–25 öre. Det är alltså fullt möjligt att hantera. Linköping har lägst skattesats i Östergötland och lägst av alla i sin storleksklass av kommuner i landet. Jag är övertygad om att det finns ett starkt stöd hos de flesta Linköpingsbor att det är värt till och med 50 öre på skatten för att rädda stadskärnan från järnvägens framfart!