Att vara undersköterska eller sjukvårdsbiträde är det tyngsta jobb man kan ha i Sverige i dag. Arbetsmiljöverket gav i somras ut rapporten Tunga lyft och annat kroppsligt arbete. Den bild som målas upp i denna rapport talar sitt tydliga språk. Sju av tio undersköterskor och sjukvårdsbiträden, sammanlagt 159 000 personer, har ett tungt arbete och nära fyra av tio lyfter minst 15 kilo flera gånger dagligen. Det är mer än någon annan kvinnodominerad yrkesgrupp.
Det är betydligt vanligare bland vårdpersonal än för andra yrkesgrupper att ha ont i olika kroppsdelar och att känna sig kroppsligt uttröttad efter arbetet. Var tredje kvinna som arbetar som undersköterska eller sjukvårdsbiträde har haft fysiska besvär som sätts i samband med arbetet de senaste 12 månaderna. Nästan var femte undersköterska och sjukvårdsbiträde har ont i ryggen.
Det finns starka samband mellan tungt arbete och allvarliga ryggbesvär enligt Arbetsmiljöverkets rapport.
Vilka lösningar finns då för att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen? Det konstateras i rapporten att insatser behöver göras inom många olika områden för att komma åt den sammanlagda belastningen på vårdpersonalen. Hur arbetet organiseras är av stor betydelse. Regelbunden variation av arbetsställningar och arbetsrörelser under dagen behövs men också minskad belastning genom att satsa på mekaniska lösningar. Bland Arbetsmiljöverkets rekommendationer finns en ökad satsning på tekniska hjälpmedel för att i största möjliga utsträckning undvika påfrestande manuellt arbete.
Mot denna bakgrund är det förvånande att standarden när det gäller sjuk-vårdssängar fortfarande är undermålig på väldigt många sjukhus. En undersökning som Hill-Rom genomfört bland undersköterskor och avdelningschefer på svenska sjukhus om standarden på sjukvårdssängarna visar att sängen har stor betydelse för vårdpersonalens arbets-miljö. I stort sett alla patienter som befinner sig i akutvården ligger i sängen och vårdpersonalens arbete utförs till stor del runt sängen. Trots detta är 68 procent av sjukvårdssängarna fortfarande helt manuella vilket innebär att personalen inte ges möjlighet att sätta patienten upp utan att riskera att skada sin egen rygg. Eftersom patienten inte själv kan trycka på knappen för att sätta sig upp eller lägga sig ner måste vårdpersonalen ägna en massa onödig tid till att justera patienternas sängläge i farliga arbets-ställningar.
Det ökande antalet sjukskrivningar slukar enorma resurser och är ett av Sveriges största samhällsproblem. En av de viktigaste framtidsfrågorna är att komma till rätta med problemet. Enligt Arbetsmiljöverket har undersköterskor och sjukvårdsbiträden också mer sjukfrånvaro än kvinnor totalt. Samtidigt görs det i dag väldigt lite för att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen.
Landstings- och kommunpolitiker har ett stort ansvar för att vården organiseras så att arbetsmiljön för en redan drabbad yrkesgrupp förbättras. Att inte utnyttja de möjliga tekniska hjälpmedel som finns anser jag vara tjänstefel.
Fotnot: Hill-Rom är en av världens största tillverkare av sjukvårdssängar
Nyligen presenterade Statistiska centralbyrån statistik som visar att allt fler -- omkring 50 procent av männen och 36 procent av kvinnorna -- klassas som överviktiga. För landets sjukhus innebär det allt tyngre patienter som ska lyftas och hanteras av vårdpersonalen, en yrkeskår som redan har ett fysiskt mycket ansträngande arbete, skriver JONAS KÖPCKE, vd på Hill-Rom.