Torbjörn Gustavsson
Socialdemokratisk krönikör
Enligt Ungdomsbarometern 2005 drömmer många skolelever om att bli bartender. Andra populära jobb bland skolungdomarna är egen företagare, fotograf, filmare, webbdesigner och skådespelare. Jobb inom vården eller industrin står inte högt i kurs. När Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket) lät ungdomarna på Lunarstorm, sajten som varje vecka lockar 1,2 miljoner ungdomar, reflektera över framtiden, blev svaren annorlunda. Fordons- och elektronikföretagen samt sjuk- och hälsovården har förhållandevis stor attraktionskraft bland de unga.
Samtliga OECD-länder står inför stora demografiska förändringar. Av de i Sverige i dag yrkesverksamma inom offentlig sektor lämnar 550 000 personer arbetsmarknaden till 2015 (ålderspension, förtidspension, långtidssjukskrivning). Industrin tappas på drygt 250 000 personer. När statistiken från Ams och Statistiska centralbyrån bryts ner till regional nivå, visar det sig att en fjärdedel av de offentliganställda i Östergötland försvinner från arbetsmarknaden under motsvarande period. (Motsvarande andel för länets industri beräknas till 36 procent.) De ungdomar som tillbringar en inte oansenlig del av sin fritid i sällskap med Lunarstorm tycks alltså äga ett imponerande mått av verklighetsförankring, i synnerhet ifråga om de offentliga tjänsternas betydelse för sysselsättningen. Även i fråga om teknikföretagen träffar ungdomarna rätt. Huvudfrågan kvarstår: Varför söker inte fler ungdomar till omvårdnadsprogrammet eller industriprogrammet (eller motsvarande) om så många tror att det är där framtidens jobb finns?
Arbetslösheten bland ungdomar är hög, betydligt högre än i bland annat Danmark, som tillämpar en lärlings- och praktikmodell som visat sig vara framgångsrik -- betydligt framgångsrikare än den passiviserande förvaring som ungefär tio procent av eleverna i den svenska gymnasieskolan tvingas till (det individuella programmet). Även de yrkesförberedande gymnasieprogrammens nuvarande form bör ifrågasättas. Ungdomsstyrelsen föreslog 1996 en kraftig utbyggnad av antalet lärlingsplatser; först nu, snart tio år senare, aktualiseras frågan. De långt framskridna planerna på så kallade teknikcollege kan bli den hävstång som garanterar fortsatt rekrytering till industrin. Motsvarande gäller förhoppningsvis det nät av vårdcollege som förbereds, bland annat i Östergötland. Vidare måste det till mer av okonventionella praktikplatser, öppna för ungdomar som av olika anledningar inte förmår att tillgodogöra sig den traditionella utbildningen. Att låta en ung tjej eller kille bli beroende av socialbidrag är ett nederlag för det anständiga samhället. Därför krävs ett sektorsövergripande samarbete mellan det offentliga och det privata..
Somliga hävdar att ungdomsarbetslösheten är en logisk konsekvens av "för höga ungdomslöner". Att flertalet länder som tillämpar principen med låga ingångslöner för ungdomar redovisar högre ungdomsarbetslöshet styrker inte tesen om sambandet mellan lön och arbetslöshet. Så ej heller det försök med lägre ungdomslöner som Industrifacket och Almega gjorde 1997..
LO:s ordförande Wanja Lundby- Wedin har kritiserat den ensidiga fokusering på högskolestatus som präglar utbildningspolitiken. Lundby -Wedins slutsats, att gymnasieskolans yrkesorienterade program måste satsas på, måste vinna gehör bland skol- och utbildningspolitikens aktörer.