Redan då stambanenätet planerades på 1800-talet fanns planer på en huvudlinje från Linköping mot sydöstra Småland och Blekinge. Först i mitten av 1990-talet blev dock en ansats till en sådan förbindelse verklighet. Pengarna räckte bara till en begränsad upprustning av de ursprungligen enskilda järnvägarna som tillsammans bildar linjen Linköping-Kalmar, men "Kustpilen" blev trots det en betydande framgång.
Nu har det lagts fram en välunderbyggd utredning om hur tågtrafiken på sträckan Kalmar-Linköping - med fortsättning mot Stockholm - kan utvecklas på ett mycket positivt sätt genom en tämligen måttlig investeringskostnad. Bakom utredningen står kommunerna Hultsfred, Högsby, Kinda, Mönsterås och Vimmerby genom Infrastrukturkansliet.
I ändarna av linjen finns Linköping med universitet och Kalmar med högskola och på vägen ett antal större och mindre orter. Direkttåg mellan Kalmar/Öland, östra Småland och Stockholm är ett attraktivt koncept och godstrafiken har en klar potential.
För att banan ska komma till sin rätt krävs ett spår av modern standard och att man bygger bort plankorsningar samt inrättar fler mötesstationer på den enkelspåriga banan.
På sträckan Hjulsbro-Bjärka Säby är upprustningen redan beslutad och genomförs 2013. Utredningen föreslår en upprustning till skarvfritt spår och betongsliprar även på hela den återstående sträckan till Kalmar.
Två nya mötesstationer i Gullringen och Högsby gör det möjligt att köra tågen tätare och med en bättre tidtabell. I Berga måste tågen mellan Linköping och Kalmar idag skifta riktning. Här föreslås ett förbindelsespår, som gör att man slipper detta.
Genom en förstärkning av banans bärighet över Opphems och Berga mossar blir det möjligt med tung godstrafik mellan Kalmar/Karlskrona och Östergötland via Stångådalsbanan.
Största hastigheten höjs till 140 km/t. Härigenom uppnås en restid Kalmar-Linköping på 2 tim 30 min. Restiden Kalmar-Stockholm blir 4 tim 30 min. Satsningen medger också ett regionalt trafikupplägg med ett tåg i timmen mellan Linköping och Kisa/Vimmerby.
Totala investeringskostnaden är 925 Mkr. För en kostnad som ingalunda känns avskräckande i förhållande till Stångådalsbanans längd på hela 237 km, får man en modern järnväg som är väl avpassad till det potentiella trafikunderlaget, samtidigt som underhållskostnaderna sjunker kraftigt.
Det här en satsning som kommer att betyda mycket för hela regionen. I jämförelse med Ostlänken handlar det om en blygsam kostnad och arbetet kan sättas igång snabbt. Regionens beslutsfattare med möjlighet att påverka uppmanas att göra sitt yttersta för att den här realistiska och måttfulla visionen ska bli verklighet.