En nyligen genomförd undersökning som kampanjen "Global rättvisa nu" har genomfört visar att en majoritet av de svenska riksdagspartierna tycker att satsningar på svenska investeringar kan rymmas inom utvecklingssamarbetet, om de också innehåller mål om fattigdomsbekämpning. Men enligt Riksrevisionen kan mål om lönsamhet riskera att skapa målkonflikter och försämra möjligheterna till utveckling.
Biståndsminister Gunilla Carlsson har varit tydlig med att hon anser att alltför få utgifter idag kvalificerar sig för att kallas för bistånd. Den sittande regeringen har också slagit rekord i kreativ bokföring. Istället för till faktiskt utvecklingssamarbete har miljarder ur biståndsbudgeten gått till skuldavskrivningar, svenskt flyktingmottagande och ambassadverksamhet.
Utvecklingssamarbetet är en del i flödet av resurser mellan Sverige och fattiga länder, där andra stora delar är handel, investeringar, lån, migration, militära satsningar, flyktingmottagning och miljö- och klimatsatsningar. Av dessa är det bara utvecklingssamarbetet som har fokus på att bekämpa fattigdom utan att resurserna också måste ge egennytta åt givaren. Det är viktigt att inte urholka utvecklingssamarbetets mål.
Tyvärr har regeringen stöd bland andra partier. I vår enkätundersökning svarar alla riksdagspartier, utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att de anser att flyktingmottagning ska kunna finansieras med biståndsmedel.
Alla riksdagspartier, utom Vänsterpartiet, är dessutom positiva till att biståndspengar ska satsas på Swedfund, en statlig fond för att främja svenska investeringar i utvecklingsländer. Detta trots att Riksrevisionen förra året kritiserade regeringen för att Swedfunds mål om fattigdomsbekämpning krockade med krav på lönsamhet och att främja svenska investeringar.
Enligt Riksrevisionen har målkonflikten inom Swedfund lett till att man investerat i riskkapitalfonder och skatteparadis, där det är svårt att visa på några utvecklingseffekter överhuvudtaget. Samtidigt har Sida fått i uppdrag av regeringen att genomföra satsningen Business for development (B4D) för att ytterligare inkludera näringslivet i biståndet.
Vi vill uppmana alla riksdagspartier att verka för att biståndsbudgeten används till att långsiktigt förändra orsakarna till fattigdomen. Och de partier som vill satsa på Swedfund och B4D bör titta på riskerna med ett utvecklingssamarbete där det kan uppstå intressekonflikter på grund av dubbla målsättningar. Biståndspengar ska användas till att främja utveckling, inte svensk ekonomi.
GABI BJÖRSSON, KANSLICHEF PÅ AFRIKAGRUPPERNA
ANNA NILSSON, INFORMATIONSANSVARIG PÅ EMMAUS
ÅSA THOMASSON, VERKSAMHETSLEDARE PÅ LATINAMERIKAGRUPPERNA
KLAS HANSSON, VERKSAMHETSLEDARE PÅ SVALORNA LATINAMERIKA