Morgondagens primärväl i de amerikanska delstaterna Indiana och North Carolina kan avgöra vilka kandidater som ska tävla om att efterträda George W Bush som USA:s president. Republikanen John McCain har säkrat sin nominering, medan Barack Obama och Hillary Clinton fortfarande kämpar på den demokratiska sidan.
En av många uppgifter för en ny president blir att hantera USA:s förhållande till omvärlden. Relationerna mellan FN och den enda supermakten tinar nu, inte minst tack vare den nye amerikanske FN-ambassadören Zalmay Khalilzad. Vilka konsekvenser får valet för exempelvis klimatarbetet, kampen mot terrorismen och nedrustningsarbetet i FN?
Hillary Clinton har i sin kampanj utnyttjat den rädsla som många amerikaner känner efter terrorattackerna den 11 september 2001. Barack Obamas bakgrund - med en farmor i Kenya, en halv-indonesisk syster och en fru som är kines-kanadensiska - kan, om man ska tro honom själv, vara en god grund för förståelse för människors villkor. John McCain verkar inte avvika alltför mycket från den utrikespolitiska linje som den nuvarande presidenten har hållit.
Irak är den utrikespolitiska fråga som har fått störst genomslag i valrörelsen. McCain propagerar för att USA ska stanna i Irak "så länge som det krävs" och är till och med beredd att skicka fler soldater. Obama och Clinton har båda deklarerat att de avser avsluta kriget. Obama var uttalad motståndare till invasionen, medan Clinton har ett mer besvärligt utgångsläge eftersom hon röstade för en invasion i oktober 2002.
USA:s ovilja att internationellt reglera utsläppen av växthusgaser, främst uttryckt i Kyoto-avtalet, har retat många miljövänner. Clinton och Obama kan tänka sig regleringar - men ingen av kandidaterna vill binda sig vid några löften. Obama har förespråkat ett närmande mellan FN och G8-länderna på klimatområdet.
Under de senaste åren har det internationella nedrustningsarbetet stått stilla. De demokratiska kandidaterna tycks här hålla en gemensam linje som innebär att icke-spridningsavtalet ska stärkas. Man vill särskilt undvika att kärnteknik hamnar i terroristers händer. McCain står fast vid den nuvarande regimens linje.
I valrörelsen har också USA:s förhållande till Mellanöstern berörts. Barack Obama hamnade för en tid sedan i blåsväder då bilder på honom inklädd turban spreds. Antydningarna att Obama skulle ha samröre med islam har tvingat honom att intyga att USA:s politik i Mellanöstern, särskilt gentemot Israel, kommer att stå fast med honom som president.
USA har en del att leva upp till om landet ska vinna omvärldens fulla förtroende som ledande FN-makt. Landet behöver bland annat godta FN:s barnkonvention och Internationella brottmålsdomstolen, ansluta sig till klimatarbetet och i ord och handling visa att samma spelregler gäller för alla länder. USA måste också stärka samarbetet med FN för att kunna hantera ett uttåg ur Irak.
Det återstår att se om någon av de tre presidentkandidaterna klarar av att hantera dessa utmaningar.
Aleksander Gabelic