I Sverige dör en kvinna varannan dag i livmoderhalscancer. Hon dör i en sjukdom som går att förebygga med ökad kunskap, effektiva kontroller och inte minst genom nya vacciner som redan finns på marknaden.
Just nu pågår Europaveckan för livmoderhalscancerprevention. Runt om i Europa diskuteras hur man kan förebygga den näst vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor 15-44 år. I Sverige går det långsamt att ta tillvara ny teknik och nya vacciner som effektivt kan förebygga en dödlig sjukdom.
Visserligen har andelen kvinnor som drabbas minskat i Sverige. I Östergötland från 11,4 fall för 30 år sedan till 9,5 fall per 100 000 invånare och år. Det är tack vare landstingens erbjudande om regelbunden cellprovtagning. Men många cancerfall finns bland kvinnor som inte gör kontroller. Kvinnor som inte nåtts av eller inte tagit till sig informationen och insett värdet av att tidigt upptäcka cellförändringar.
Det finns vacciner som skyddar mot de virus som ofta är orsaken till livmoderhalscancer. Ett vaccin är subventionerat för flickor 13-17 år och ingår i högkostnadsskyddet vilket betyder en högsta kostnad på 1800 kr. Men än så länge är vaccinationen "vild" i Sverige. De som känner till vaccinet, de som vet vart man vänder sig och inte minst de som har råd, de vaccinerar sina barn och barnbarn. Andra får inte detta effektiva skydd.
En dödlig kvinnosjukdom håller på att bli en klassfråga i välfärdslandet Sverige. Beslutet om allmän vaccination dröjer.
I Europa har 13 länder redan rekommenderat vaccination av flickor i förpuberteten. Tio av dessa länder har fattat beslut om subvention eller offentlig finansiering. Här i Sverige fortsätter socialstyrelsen att förhala handläggningen. Tidpunkten för rekommendationen att vaccinet ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet skjuts framåt hela tiden. För varje månad frågan försenas utsätts nya årskullar för en ökad risk att få cancer i framtiden.
Vi S-kvinnor kräver att informationen om cellprovtagning förbättras. Att få fler kvinnor till regelbunden provtagning är nödvändigt och vaccinering måste snarast införas i det allmänna vaccinationsprogrammet i grundskoleåldern.
Slutligen har Sverige också ett ansvar för att bidra till att hejda denna svåra kvinnosjukdom i utvecklingsländerna. Livmoderhalscancer är en utbredd cancerform i tredje världen. Den är inte bara dödlig utan också mycket smärtsam. Att låta även dessa kvinnor få del av nya vacciner borde därför ingå som en självklar del i svenskt bistånd.
Nalin Pekgul
Anne Ludvigsson