Den genomsnittlige britten fångas under en dag cirka 300 gånger på övervakningsfilm. Detta är möjligt tack vare de 4,2 miljoner övervakningskameror som finns i Storbritannien. Vad denna siffra är i Sverige vet vi inte, men enbart SL övervakar Stockholms kollektivtrafik med cirka 19 000 övervakningskameror.
Övervakningskameror kan vara bra och fungera både preventivt och för att fånga brottsförövare. Men tilltron till dessa är inte i paritet med deras effekt. Brottförebyggande rådet, Brå, har sammanställt ett stort antal studier och menar att kameror kan ge effekt på allmänna platser som redan är starkt utsatta för brott men att effekten i övrigt är ganska måttlig.
De fungerar bra på platser såsom parkeringshus medan effekten uteblir i bostadsområden och på kollektivtrafik. Brå pekar på att övervakning kan fungera preventivt, men då främst mot egendomsbrott och planerade brott. De saknar i stort effekt gentemot impulsbrott.
De senaste åren har antalet övervakningskameror i Linköping ökat markant. I dag finns cirka 1 100 kameror och de ökar ständigt i antal. Kollektivtrafiken har under ett antal år övervakats. Nu ansöker de om ytterligare möjligheter i form av konstant kameraövervakning samt ljudupptagning av förarplatsen.
Det kan tyckas lovvärt att göra detta för förarnas trygghet. Men eftersom rånrisken borde vara borta i och med kontantstoppet, och därmed risken för planerade brott, så återstår bara impulsbrott såsom en arg resenär. Enligt Brå:s studie så har övervakning ringa betydelse för att minska denna typ av brott. Då måste nyttan av övervakningen ställas i relation till det intrång i människors integritet som det innebär att ständigt filmas och bandas.
I takt med att övervakningen av vår vardag ökar måste vi ställa oss frågan, vad händer med vår integritet? Övervakningen sker inte bara av brottslingar, den sker gentemot alla. De flesta av oss har inget att dölja och kan säga att vi har rent mjöl i påsen. Men frågan handlar inte om vi har rent mjöl i påsen eller inte. Den handlar om hur mycket av vårt allra mest privata, vår integritet, som ska övervakas?
Justitiekansler Göran Lambertz har under de senaste åren överklagat flera fall där kameraövervakning beviljats just eftersom dess effekt är så pass tvivelaktig att det inte kan medge det intrång i vår privata sfär som den innebär.
Jag kommer under hösten ta ett initiativ för att sammanställa kameraövervakningens effekter i Linköping. Jag är ingen motståndare mot att kameror används, men deras effekt måste beläggas. De kameror vars nytta inte går att belägga bör plockas ned medan det på platser där de ger effekt där bör de finnas kvar.
Vi får samtidigt inte göra det enkelt för oss och bara jobba med övervakning och glömma bort det verkligt brottsförebyggande arbetet i form av ungdomssatsningar, fler poliser, tryggare skolmiljöer och mer belysning.
Muharrem Demirok (c)
Kommunalråd