Mot bakgrund av Correns ledare 27/6 och artiklarna av Fredrik Bergqvist (M) och Rolf Erichs (Corren 30/6) har jag anledning att lämna ett antal synpunkter på den eviga regionala flygplatsfrågan.
Trots att de två tidigare marknadsbolagen i Linköping och Norrköping, som numera är ett gemensamt marknadsbolag för Fjärde storstadsregionen, har verkat under cirka 10 års tid har ansvariga tjänstemän och politiker hanterat den för regionen så viktiga flyplatsfrågan som en ickefråga. Detta är under all kritik.
Frågan tycks inte vara möjlig att lösa under överskådlig tid. Om vi i ett nationellt perspektiv ska bli tagna på allvar när det gäller regionsamarbetet i Östergötland måste denna fråga lösas och läggas till handlingarna. Detta kräver vilja, mod, visioner och ett kraftfullt ledarskap. Vem eller vilka i vår region har den förmågan? Uppenbarligen ingen.
Ansvariga politiker på kommunnivå i Norrköping och Linköping har, vilket inte är något nytt, svårt att etablera samsyn i frågan. Väljarsympatierna i respektive kommun är av större betydelse än att se till regionens bästa. Detta får till följd att regionen har tappat tempo och kommit på efterkälken i jämförelse med de tre stora regionerna i Sverige.
Det är också, som Östsvenska Handelskammaren påpekar i sitt yttrande kring den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping, anmärkningsvärt att den för näringslivets synnerligen viktiga, främst internationella kontakter, flygtrafiken inte uppmärksammas i planen.
Regionens gemensamma marknadsbolag, med ägarintressen från bland annat näringslivet, bör snarast utarbeta en för Fjärde storstadsregionen gemensam strategi i syfte att nå ett gemensamt mål när det gäller regionens flygplatser. En sådan strategi ger vår region ytterligare etableringsfördelar jämfört med andra regioner. Det är en stor men inte en omöjlig utmaning. Dessutom får regionens näringsliv bättre förutsättningar för långsiktig tillväxt och därmed nya arbetstillfällen.
Göran Holmgren