Är valet till EU-parlamentet ett traditionellt val mellan höger och vänster? Eller är valet främst ett val mellan partier som vill ge EU mer makt och partier som vill minska unionens inflytande och ha ett mer demokratiskt samarbete?
Det är inte märkligt om väljarna känner sig en aning förvirrade när helt olika bilder ges av vad valet handlar om. Men faktum är att valet är både ett höger/vänster val och ett ja/nej val.
Inför valet försöker de traditionella ja-partierna inta en mer EU-kritisk hållning. Moderaterna talar om att minska EU:s makt, socialdemokraterna skäller på EU:s marknadsliberala politik och krist-demokraterna vill gå tillbaka till en nationell alkoholpolitik. Samtidigt röstar alla tre partierna alltid för att EU ska få mer makt när EU:s fördrag ändras. Alla tre partierna är för det nya förslag till konstitution för EU som nu diskuteras. Det är helt avgörande, för genom förändringarna av fördraget, och förslaget till konstitution, så flyttas mer makt till EU. Inte på något område flyttas makten tillbaka till medlemsländerna. Därför saknar det trovärdighet att tala om ett smalare EU eller ett mindre klåfingrigt EU från ja-partiernas sida. Genom att stödja konstitutionen ökar istället EU:s makt att påtvinga oss lagar på en rad områden. Inte heller håller det att ena stunden skälla på EU:s avregleringar eller alkoholpolitik för att nästa stund vara för konstitutionen. Grunden både för förslaget till tjänstedirektiv, som hotar fackliga rättigheter, och för att EU har ökat alkoholinförseln, är den inre marknaden. Där ställs varornas och tjänsternas fria rörlighet före andra hänsyn. Den fria marknaden är även den inskriven i EU:s fördrag, och i förslaget till konstitution. Därför krävs det att man avvisar förslaget till konstitution om man vill ändra EU:s politik, det gör inte ja-partierna. Därför är detta val ett val mellan EU-kritiker och dem som alltid stödjer att EU får mer makt. Inställningen till EU:s framtid är avgörande för hur man sedan agerar i EU:s parlament.I EU-parlamentet är det vanligt med direkta uppgörelser mellan de två stora partigrupperna, socialdemokrater och kristdemokrater/ konservativa. Det gäller inte minst när parlamentet verkligen har makt som när budgeten behandlas och när lagstiftningsmakten delas med rådet. Därför är motsättningen mellan höger och vänster inte alltid så kristallklar i EU-parlamentet. Svenska socialdemokrater och moderater röstar lika i 62 procent av alla omröstningar i EU-parlamentet. Det gäller inte minst i den ekonomiska politiken, för att driva fram avregleringar och för att ge EU mer makt. Denna samsyn låtsas bägge partierna inte om under valkampanjen. Men den är heller inte hela sanningen. I vissa frågor är motsättningen mellan höger och vänster tydliga även i EU-parlamentet, det gäller inte minst i miljöpolitiken, i sociala frågor, i jämställdhetsfrågor och i flyktingpolitiken. Därför spelar det absolut roll om man röstar på ett höger eller vänsterparti i valet. Majoriteten i EU-parlamentet påverkar direkt vilka lagar som gäller i Sverige. Röstar man däremot på junilistan så köper man grisen i säcken, det är helt oklart hur de kommer att ställa sig i avgörande höger/vänster frågor.Vänsterpartiet står i det här valet för en tydlig vänsterpolitik, men vi står också för EU-kritik. I det praktiska arbetet med miljöfrågor, kvinnofrågor och i arbetet för större global rättvisa arbetar vi aktivt och konstruktivt för att ändra och förbättra EU:s politik. Men vi står också för en EU-kritisk hållning. Vi motsätter oss att EU får mer makt, vi vill istället återföra makt till medlemsländerna och demokratisera unionen. Vi kan inte godta att den fria marknaden ställs före miljö och social hänsyn. Vi vill folkomrösta om EU:s konstitution. För oss hänger EU-kritiken och vänsterpolitiken ihop.