I höst är det val. Nu börjar kampen om väljarna bli tydlig. Till LRF:s glädje ser vi att maten börjar diskuteras kring offentlig upphandling, djurskydd, klimateffekt, hälsa med mera. Mat engagerar och alla har åsikter.
De politiska partierna säger sig ha en strategi för matfrågorna, men till LRF:s besvikelse kan vi konstatera att det hittills mest varit fina ord. Berömvärt och konkret är regeringens ambition, "Det nya matlandet", där man vill göra Sverige till ett land som liksom Frankrike symboliseras med mat. Det glädjer LRF. Men ska vi komma i närheten av regeringens ambitioner måste detta genomsyras i alla politiska områden, inte bara jordbrukspolitiken. I samma regering som tagit beslut om det nya matlandet ingår partier som har som viktigaste motto att avreglera jordbruket så fort som möjligt oavsett omvärldens takt. Andra länder i EU tittar med förundran på Sverige och frågar sig vad som driver oss att vara så extrema. Lantbrukets produktion har även under denna regering fortsatt att minska så till den milda grad att nästa år kommer mer än hälften av det kött som konsumeras i Sverige att importeras. Det slutar ca 45 mjölkbönder om året i Östergötland. Skulle denna takt hålla i sig stänger den siste mjölkbonden i Östergötland ladugårdsdörren om 9,5 år.
Mot regeringen står en rödgrön opposition som har stor tilltro till en del av maten. Dessa partier har många goda idéer hur vi ska få igång och öka produktionen av ekologiska, närproducerade livsmedel med regional identitet, gärna sålda i gårdsbutiker och på lokala marknader. Självklart ser LRF mycket positivt på detta som ett bra sätt för den som är involverad i livsmedelsproduktion att utveckla sitt företag. Det är dock ett obestridligt faktum att den stora andelen mat har fokus på att vara billig. I Sverige, liksom många andra västländer, har en osund lågpriskultur smugit sig in där vi blivit "bortskämda" med billig mat. Tittar man på den växande eko-marknaden, utgör den idag ca 5 procent av livsmedelsmarknaden. En fördubbling av denna skulle göra att maten även fortsättningsvis till 90 procent måste produceras så effektivt som möjligt för att klara priskonkurrensen från utlandet.
Här är knäckfrågan och paradoxalt nog finns egentligen ingen ideologisk skiljelinje runt detta. Var ska denna volymmat produceras? Hittills har inga partier berättat hur de ser på detta. Det är dags att ta bladet från munnen. Väljarna vill veta, bönderna vill veta. Om maten produceras i Sverige har vi en möjlighet att påverka djurskydd, öppna landskap och sysselsättning.
Från LRF:s sida vet vi att om vi bara får rätt stöttning, inte mera ersättningar, med rimliga regler, krav och skatter har vi en potential att göra livsmedelsproduktionen till den nya exportvaran. Sysselsättning och öppna landskap får vi på köpet. Vi har tagit fram 33 säkra tips på hur vi kan få fart på svenskt jordbruk!
PETER BORRING REGIONORDFÖRANDE, LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND I ÖSTERGÖTLAND