I en nyligen publicerad studie visar Jordbruksverket att de högre priser som konsumenterna betalar för det svenska köttet inte kommer bönderna till del. Det bonden får betalt ligger på EU-snitt eller lägre.
Sverige har de strängaste djurskyddsreglerna och de tuffaste miljökraven i världen och livsmedelssäkerheten är högre än i de flesta andra länder. Det ökar böndernas omkostnader, men gör att svenska livsmedel har ett mervärde - ett mervärde som konsumenterna vill ha. Jordbruksverkets studie visar att Sveriges konsumenter värdesätter öppna landskap, biologisk mångfald, djurskydd, smittskydd, livsmedelssäkerhet, ekologiskt och ätkvalitet. För det är man villig att betala mellan två och tre miljarder kronor extra per år.
Konsumenterna betalar alltså för svenska mervärden, men pengarna går inte till bonden. Så vem tar bondens pengar?
Studien visar på flera förklaringar: Bristande konkurrens inom handeln ger högre konsumentpriser, förädlingsledet arbetar kanske inte kostnadseffektivt.
Bönderna i Sverige vill fortsätta producera livsmedel med mervärden för att konsumenterna ska kunna göra medvetna val. För att detta ska vara möjligt behövs tydligare information på maten. I många EU-länder är ursprungsmärkning av livsmedel mer omfattande än i Sverige. Vi vill se samma sak här och förväntar oss att regeringen höjer ambitionsnivån på detta område.
Ska svenska köttbönder uppfylla högre krav än sina europeiska kolleger ska de naturligtvis ha betalt för det. Det förstår konsumenterna och betalar mer för svenskt köttet. Men när ersättningen för de svenska mervärdena inte kommer bonden tillhanda måste något i hanteringen av maten innan den når konsumenten vara mycket dyrare när det gäller svenskt kött jämfört med utländskt.
Frågan är vad. Det vill Sveriges bönder ha svar på.
Lars-Göran Pettersson, ordförande LRF
Anders Johansson, ordförande LRF Östergötland