Under våren har bristen på kvinnliga företagare lyfts fram lite då och då. Det gäller bristen på kvinnliga styrelseordföranden i allmänhet och bristen på kvinnliga chefer i synnerhet.
I samband med presentationen av Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos framkom det att Östergötland har lägst sysselsättningsgrad i landet, tillsammans med Norrbotten och Gävleborg. Det ledde till omfattande uppmärksamhet i medierna eftersom det inte "stämde" med den östgötska självbilden.
Nu visar en fördjupad statistik att problemet främst ligger i den låga sysselsättningsgraden hos kvinnor. Kvinnorna i Östergötland arbetar mindre än vad man gör i andra län.
De östgötska kvinnorna har den lägsta sysselsättningsgraden i riket. Skillnaden är 4,3 procentenheter jämfört med rikssnittet. Översatt i antal jobb så motsvarar det 6 500 fler jobb om östgötska kvinnor arbetade i lika hög grad som kvinnorna i hela riket.
Svenska kvinnor har en hög sysselsättningsgrad i en europeisk jämförelse. Sverige ligger på fjärde plats i Eurostats jämförelse, skulle man gå efter Östgötasiffrorna skulle Sverige direkt halka ner till en åttondeplats.
Varför ser det ut på det här sättet i Östergötland? Det stämmer inte med vår självbild, men ändå verkar det vara sant. Vill vi att det ska vara så här och om inte, vad ska vi göra åt det?
Vad vi vet är att företagandet i Östergötland är lågt rent allmänt. I en jämförelse mellan länen tillhör Östergötland bottenskiktet. Det gäller antal företag per personer i arbetsför ålder och det gäller även om man bryter ut det kvinnliga företagandet.
Ett intressant faktum är att ju fler företagare det finns i omgivningen eller kommunen desto fler nya företag startas. Det gäller i högre grad för kvinnor, vilket betyder att det är viktigt med förebilder och gott företagsklimat.
Vi vet också att det är komplicerat att driva och starta företag, där en affärsidé som håller är grunden.
Finansiering, rådgivning, kontaktnät och förebilder är viktiga för framgång och för att man ska våga satsa. Vägen dit är kantad med många hinder som oftare drabbar kvinnor.
Svårighet att få fram eget kapital är ett sådant hinder. Det egna kapitalet är viktigt eftersom det ger företaget möjligheter att låna och öppnar därmed för expansion.
Företagandet är en osäker tillvaro. I stället för en fast lön på kontot varje månad måste man själv dra in pengar till löner för anställda, lokalhyra, räkningar och förhoppningsvis lön till sig själv. En företagare betalar höga skatter men hamnar ändå utanför viktiga delar av välfärdssystemet. Det är säkert viktiga skäl till att människor och kanske särskilt kvinnor inte startar eget.
Så tillbaka till frågan, vill vi ha det så här och om inte, vad ska vi göra åt det?
Veronica Eriksson
Ulla Lönn