Jag och min hustru har nu bott på Hedborns gata i Ryd i fyrtio år. Området är en idyll, där folk trivs. Allt har fungerat nära nog perfekt. Det gäller till exempel sophämtningen, där Tekniska Verken har gjort en uppfinning som är ett föredöme för hela landet: de har vägt soporna och tagit betalt per kilo. Det har lett till ökad användning av vegetabiliska komposter till förmån för miljön och det har varit rättvist; pensionärer med lite avfall har betalat mindre än barnfamiljer med stora blöjpaket.
Så får vi ett brev från en Lars Peterson på Division Energi på Tekniska Verken, i vilket meddelas att sopavdelningen nu har köpt så stora lastbilar att de inte kan vända i ändarna på gatstumparna i Ryd. Därför ska vi, mot en avgift på 970 kronor, i fortsättningen så gott som varje dag bära soporna till en stinkande sopstation hundra meter från huset. Under år 2011 gjorde jag och min hustru av med 74 kg sopor, som det kostade 850 kronor att bli av med. Vi får alltså sämre service till högre pris.
Det är inte vårt fel att Tekniska Verken har köpt för stora lastbilar, men när nu så skett, vill jag framföra ett konstruktivt förslag.
Alla gatorna i Ryd består av en huvudgata med mindre gatstumpar åt sidorna. Huvudgatan är bred, så jag är rätt säker på att till och med Tekniska Verkens nya gigantiska sopbilar kan ta sig fram där. De torde även kunna vända i huvudgatans ände. Från huvudgatan kan man med hjälp av fötterna gå in på sidogatorna och hämta soptunnorna. Det innebär visserligen en promenad på upp till femtio meter, men det kan vara nyttigt för personalen.
Jag har kallat dig sopbeslutsfattare, emedan jag inte tror att Peterson har fattat beslutet om den nya sophämtningsordningen. Jag kan inte ens tänka mig att han sympatiserar med sina överordnade. Träd gärna fram i ljuset, herr sopbeslutsfattare, så vi kan se hur Tekniska Verkens största PR-katastrof och Linköpings största skamfläck för miljövänner ser ut! Och så att vi kan utbringa ett flerfaldigt Fy!
TORD JÖRAN HALLBERG