Vem hade trott att en borgerlig regering med moderaterna i spetsen skulle minska omfattningen av försvaret till den grad att våra grannländer har börjat ifrågasätta vår försvarsförmåga. Och har nedskärningarna att göra med att den borgerliga alliansregeringen agerar som om vi inte längre var en oberoende nationalstat - utan ett av 27 medlemsländer i EU?
Nordic Battlegroup är namnet på de svenska, finska, norska, estniska och irländska förbanden i EU.s insatsstyrka i Afghanistan och Tchad. I Tchad medverkar Sverige för att förhindra ett folkmord i Darfurprovinsen. I Afghanistan samverkar Sverige med försvarsalliansen Natos stridande förband. Det betyder att försvarets huvuduppgift i dag finns utomlands. Vår snabbinsatsstyrka är med andra ord redan under EU-flagg. Vår alliansfrihet i fred och neutralitet i krig tillhör alltså en förgången tid.
Vi har inte längre något invasionsförsvar - utan satsar helt och hållet på ett insatsförsvar, enligt överbefälhavare Håkan Syrén.
Vilken makt har då EU över det svenska försvaret?
Jag tror att vanliga väljare har svårt att överblicka konsekvenserna av Sveriges EU-medlemskap. Socialdemokraternas främste EU-kritiker Sören Wibe har lämnat sitt parti i protest mot partiets flathet gentemot EU. Fackföreningarnas rätt till att ta strid för kollektivavtalen var en grundbult för EU-kritiska socialdemokrater vid inträdet i Europasamarbetet för 14 år sedan. Och EG-domstolens beslut i Vaxholmsmålet visar att EU har makten över rätten till stridsåtgärder på arbetsmarknaden.
En relevant fråga att ställa är därför om det är vi själva som har makten över försvaret.
Claes Thulin