Precis som Maria Wetterstrand skriver (Corren 22/4) hade hon och jag en kärnkraftsdebatt denna dag på Linköpings universitet. Detta påstående var också i princip det enda som var riktigt.
Miljöpartiet har fastnat i ett ansvarslöst avståndstagande från allt vad kärnkraft heter. Alliansuppgörelsen innebär att förbudet mot kärnkraft tas bort, samtidigt satsar vi på förnybar energiproduktion. Sverige och världen behöver både och.
De finns för- och nackdelar med alla former av el. Kärnkraften står sig dock väl. Enligt Vattenfall är kärnkraft både billigare och släpper ut mindre koldioxid än exempelvis vindkraft, sett i en hel livscykel.
Wetterstrand raljerar över att hon har ett å annat att förklara för så kallade nyvakna borgerliga politiker. Det är inte bara oss hon behöver förklara saker för i så fall. Miljöpartiet är tämligen ensamma med sin fanatiska hållning. En stark opinion är för fortsatt användande av kärnkraft. Såväl näringsliv som fackförbund är helt på det klara med att om vi ska behålla arbetstillfällen inom basindustrin behövs säker tillgång på el. Detta grundar kärnkraften för.
I artikeln menar Wetterstrand att Sverige inte har någon kolbaserad elkraft som kan ersättas med kärnkraft. Detta är felaktigt då Sverige verkar på en elmarknad där vi köper el från kolkraft. Kan vi dessutom sälja mer el till exempelvis Tyskland minskar vi deras beroende av kol och gas.
Att Miljöpartiet innehar denna ansvarslösa hållning är en sak, det som är betydligt mer allvarligt är att de kidnappat Socialdemokraterna i frågan. Sverige hade behövt en bred energiuppgörelse där kärnkraften fortsatt kunnat vara en del i energimixen, men nu får folkpartiet och alliansregeringen ta det ansvaret själva.
Nina Larsson