Lars Hellström kommer i sitt inlägg (20/8) med en rad påståenden. Det subjektiva, ogrundade tyckandet om Stig Holm med flera får Hellström stå för själv. Men de felaktigheterna om vattendomar, tappningar och nivåer i Roxen vill vi gärna bemöta.
För regleringen av Roxen och övriga sjöar i Motala Ströms flodsystem ansvarar Motala Ströms Samfällighetsförening, MSS - en förening för kraftverksägarna kring Motala Ström. Tekniska Verken sköter på uppdrag av MSS den dagliga planeringen.
I vattendomen från 1958 som refereras till och som definierar regleringen finns inte någon fast övre eller undre gräns för Roxen.
Domen innebär att om den naturliga nivån i sjön är hög - som i dag - får vi aldrig gå över den, och maximalt gå 20 centimeter under. Om den naturliga nivån är låg får vi aldrig gå under den, och maximalt 8 centimeter över.
Följderna av domen är att regleringen verkar dämpande på sjöns extremlägen åt båda håll. Hade sjön varit oreglerad hade ytan den 6 augusti, som Hellström refererar till, inte varit +34,04 meter utan +34,23.
Dessutom gör domens utformning Roxen till ett dåligt magasin för vattenkraft då reglerspannet är väldigt litet.
I vanliga fall försöker MSS reglera sjön så att den ligger mitt i det tillåtna reglerområdet. Nu har vi lagt sjön på den lägsta tillåtna nivån för att lindra konsekvenserna av det mycket höga vattenståndet.
Att avvika från domen är brottsligt. Dessutom hänger sjösystemen och domarna ihop. Det är alltså inte bara att öka tappningen - problemen flyttas då bara till ett annat ställe, i det här fallet Glan.
För att vara sommar har nivån varit extremt hög. Inte på 80 år har en högre nivå noterats. Under vintern och våren är det dock inte så ovanligt med nivåer över +34,0.
Hellström menar att det regnade minst lika mycket förra sommaren utan att nivån blev lika hög. Men det som orsakat de höga nivåerna i år är inte nederbörden över Linköping - utan den över södra Östergötland och norra Småland, där det inte regnade lika mycket på så kort tid förra sommaren. Detta vatten samlas först upp i Sommen och Vättern och rinner sedan vidare till Roxen.
För vallarna runt sjön ansvarar inte Tekniska Verken. Det gör de invallningsföretag som markägarna gått samman i.
Från både MSS och Tekniska Verkens sida förstår vi de drabbade fastighetsägarnas frustration över den situation som uppstått. Vi har dock gjort vad som står i vår makt för att lindra konsekvenserna.
Dessvärre kan nog liknande situationer uppträda med högre frekvens framöver i växthuseffektens spår.
Ingvar Carlsson