I dag firar vi Europadagen. Syftet är att uppmärksamma det som binder oss samman i Europa, att se nyttan och glädjen av att ha varandra, den fred som uppnåtts och våra traditioner - men även olikheterna. Sverige har levt i fred under lång tid och minnena av krig har bleknat. Kanske är det därför som vi inte uppmärksammar Europadagen.
Jean Monnet skrev de inledande orden i Schumanndeklarationen, embryot till EU, och han beskrev sin idé så här: "Vi kan bara värna om världsfreden genom kreativa ansträngningar i samma storleksordning som de faror som hotar denna fred."
Att ambitionerna fick grogrund vet vi och nu har unionen 27 medlemmar.
Tillströmnigen på senare år har varit intensiv och särskilt från de länder som fram till 1989 befann sig i det sovjetiska maktblocket. Utgångspunkten för ett enat Europa var rädslan för ett tredje världskrig. Målet är uppnått, i alla fall till stora delar. Välstånds- och demokratiutvecklingen är också påtaglig - men inte fullt ut.
Så vad återstår att göra och vem ska engagera sig?
Demokratibegreppet har många dimensioner. Vi har val var fjärde år i Sverige och var sjätte år i Europa. Medborgarna ställer då upp med kunskap och erfarenheter och tar ansvar för landet och för Europa. Kan vi från Norden särskilt påverka hur den europeiska utvecklingen fortskrider?
Ja, om vi sköter våra kort rätt har vi stora chanser att föra fram våra demokratiska traditioner och idéer på ett framgångsrikt sätt. Vi har inte samma politiska system, men de liknar varandra till anda och yttring.
Tyvärr säger en del att det finns en tröghet i systemet, och lämnar sina politiska uppdrag. Och det är sant att det finns en tröghet, medan världen runt rusar på i hög hastighet med avregleringar och ny teknik. Men samtalen mellan politiker och medborgare måste fortsätta trots den här trögheten, så att aktiva, insiktsfulla människors och politikers samtal kan mynna ut i kloka beslut. Trots allt är det kärnan i vår demokratitradition.
När främlingsfientligheten kryper fram här hemma och ute i Europa behövs de här samtalen och kunskaperna ännu mer. För att förståelsen och insikten om de respektive olikheterna ska bli så berikande som de kan vara.
I dag firar vi alltså Europadagen. Vi hissar den europeiska flaggan och förhoppningsvis känner många att de är en del i något mycket större - som vi ska påverka genom att vara aktiva i.
Hösten 2009 tar Sverige över EU-ordförandeklubban. Med diskussioner om miljö, näringslivsfrågor, jämställdhet och inte minst Östersjöstrategi och jordbrukspolitik ska vi då påverka med svenska värderingar hämtade ur den nordiska traditionen.
Ann-Cathrine Hjerdt