Den globala finanskrisen har drabbat den svenska samhällsekonomin hårt. Under hösten 2008 stod det klart att många svenska exportberoende företag inte längre kunde sälja sina varor eftersom deras kunder inte längre kunde finansiera sina köp genom sina banker. Sverige drabbades särskilt hårt eftersom många av de saker vi exporterar, till exempel lastbilar, kräver att kunderna har tillgång till kapital. I brist på kapital och vid allmän oro är det också sådana köp som man väljer att skjuta på till dess att läget stabiliserats.
Trots att läget på finansmarknaderna börjat ljusna har problemen hunnit få genomslag i den svenska ekonomin och vi har fått en djup lågkonjunktur också i delar av ekonomin som inte direkt drabbades av finanskrisen. En sektor som nu påverkats är kommunsektorn.
Till skillnad från exportsektorns varor efterfrågas den välfärd som kommunerna är ansvariga för lika mycket som förut. Problemet är att skatteintäkterna som ska finansiera välfärden inte räcker till. Mellan det att de kommunala budgetarna för i år beslutades sent hösten 2008 och den 30 april 2009 minskade de förväntade skatteintäkterna med 475 miljoner kronor bara för kommunerna i Östergötlands län, enligt en SCB-enkät som finansdepartementet beställt. En av följderna av detta har blivit att det samlade resultatet för länets kommuner gått från budgeterade överskott på totalt 90 miljoner kronor till ett samlat förväntat underskott på 17 miljoner kronor.
Att resultatförsämringen inte är större beror på att kommunerna gjort nödvändiga besparingar - i Östergötlands län drygt 250 miljoner kronor. Det gäller att fortsatt prioritera de viktiga välfärdstjänsterna. Samtidigt som kommunpolitikerna måste ta sitt ansvar och välja eller välja bort, måste även staten vara beredd att stödja och hjälpa till.
Det är kommunerna som ansvarar för skolgången för våra barn, vården av de sjuka och omsorgen om våra äldre. Det är dessa välfärdstjänster vi måste slå vakt om.
Vi vet också att ytterligare förstärkningar från staten innebär att fler får behålla sina arbeten i kommunerna. Enligt finansdepartementets beräkningar innebär till exempel 100 miljoner kronor till kommunsektorn att 140 personer kan behålla sina jobb. Jämfört med andra arbetsmarknadssatsningar är det en relativt god utdelning vid sidan av att det rör sig om jobb i centrala verksamheter som skola, vård, och omsorg.
Med välfärden och jobben för ögonen förstärkte regeringen i den ekonomiska vårpropositionen kommunsektorn med 17 miljarder kronor 2010-2012. Av detta tillfaller 224 miljoner kronor Östergötland läns kommuner december 2009. Sedan dess har regeringen följt utvecklingen och all ny information pekar mot att en ytterligare insats på kommunerna skulle vara motiverad.
Därför anser jag att av det utrymme som finns att använda i budgeten för 2010 för att mildra effekterna av krisen och lågkonjunkturen bör en tydlig insats göras för kommunsektorn. Då värnar vi välfärden och jobben.
Mats Odell