Åren efter pensioneringen från arbetslivet spänner för många över nära en tredjedel av livet. Behovet av olika boendeformer under en så lång tid av våra liv förändras.
Det behövs en typ av boendeform - trygghetsboenden - som överbryggar glappet mellan det vanliga boendet och det särskilda boendet med heldygnsomsorg. Då kan behovet av särskilt boende skjutas upp. En studie visar att sannolikheten för flyttning till särskilt boende med heldygnsomsorg är mer än dubbelt så hög för äldre som bor hemma i vanligt boende än för de äldre som bor i serviceboende.
Trygghetsboenden är till glädje, trivsel och nytta för äldre. Samtidigt ges en möjlighet att komma till rätta med flera av de problem som äldre i dag upplever, till exempel att man inte alltid kan leva tillsammans efter att den ena parten fått en svårare sjukdom och behöver stöd och hjälp. Det är också positivt för samhällsekonomin och minskar behovet av en alltför tidig flytt till särskilt boende.
Alliansregeringen införde 2006 ett investeringsstöd för särskilt boende heldygnsomsorg på 500 miljoner kronor per år. Syftet var att skapa fler platser i särskilt boende, vilket också har skett. Regeringen har nu beslutat att gå vidare så att det nuvarande stödet även ska kunna lämnas även för trygghetsboenden. Investeringsstödet på 500 miljoner kronor blir därmed tillgängligt såväl för ny- som ombyggnad till särskilt boende eller trygghetsbostäder. Detta sker redan nu från den 1 januari 2010.
Vilka villkor ska då gälla för att trygghetsboende ska kunna komma ifråga för statligt investeringsstöd? Och vad innebär ett trygghetsboende? Dessa frågor har ställts av många äldre, av kommunerna och av många byggherrar den senaste tiden. Regeringen har nu i en ny förordning fastställt villkoren:
*Trygghetsbostäder kan upplåtas som hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Nytt med detta är att alla slags boenden innefattas och inte enbart hyresrätter som utredningen föreslog. Mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder behöver nämligen se olika ut beroende på lokala förhållanden och på de önskemål som de äldre har.
* Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som har fyllt 70 år.
* Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation.
* Trygghetsboende ska bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter.
* Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning.
Grundvalarna för regeringens äldrepolitik är att valfriheten, värdigheten och tryggheten för äldre personer behöver öka. I det ligger att möjligheten att bestämma och styra över sitt eget liv också måste finnas för äldre personer. Då krävs också olika boendelösningar.
Maria Larsson
Jan-Willy Andersson