Vid årsskiftet blev det äntligen förbjudet för föräldrar att skuldsätta sina barn.
Barnombudsmannen (BO) uppmärksammade den förra regeringen på frågan redan 2003 och fick då bland annat gehör för det självklara i att vårdnadshavare inte längre skulle kunna vältra över kostnader och skulder från till exempel sitt bilinnehav på sina minderåriga barn. Men alliansregeringen har gått vidare med BO:s förslag och genomför nu ytterligare förbättringar för att skydda barnen. Och det är dessvärre nödvändigt.
För första gången har barns skulder nämligen kartlagts. Enligt Datainspektionens undersökning hos inkassobolagen är nästan 80 000 barn skuldsatta efter att ha köpt till exempel skolfoton och prenumerationer eller uteblivit från läkarbesök.
Det finns ungdomar som möts av ett inkassokrav i brevlådan när de fyller 18 år. Detta för att deras föräldrar har köpt saker på kredit eller skrivit avtal i barnets namn och därefter misskött betalningarna och på så sätt satt barnet i ekonomisk skuld. Kartläggningen visar att hälften av skulderna är till privata företag och hälften är skulder till kommuner och landsting. De flesta skulder är små - under 500 kronor - men de byggs på med ränta och kan leda till problem när personen blivit myndig.
Att inleda sitt vuxenliv med ett skuldberg, som någon av föräldrarna har skapat är orättfärdigt. Nu sätter alliansen stopp för denna typ av ekonomiska övergrepp mot barn och föreslår att föräldrar inte ska kunna ingå avtal för sina barns räkning utan att kommunens överförmyndare godkänner avtalet.
Tyvärr finns det också unga som av egen förskyllan hamnar i skuldfällan - och antalet ökar. Av östgötar i åldern 18-25 år var det 6 472 stycken som under 2007 hade anmälningar om betalningsföreläggande hos Kronofogden, vilket var en ökning från tidigare år med knappt 20 procent. Genomsnittsskulden uppgår till omkring 5 200 kronor. Detta är mycket illavarslande och sätter unga i en mycket svår situation, och det redan före han eller hon har flyttat hemifrån och bildat egen familj.
Föräldrarna måste därför ta ett större ansvar och upplysa barn och ungdomar om vad som händer om man inte betalar sina skulder. En myndig ungdom som inte har lärt sig att ha koll på sin ekonomi och hur man hushåller med pengar kan fort hamna i skuldfällan och tvärstoppas under lång tid från all kreditverksamhet. Det innebär stora bekymmer och många gånger betydande svårigheter när det är dags för den unge att söka lån, hyra bostad eller skaffa telefonabonnemang.
Att börja sitt vuxenliv som skuldsatt är enormt tungt.
Vi måste därför göra mer för att ge unga en bra start i livet.
Betty Malmberg
Katarina Brännström